Konferens kring personrelaterad uppföljning i äldreomsorgen lockade många

Under rubriken ”Det är personen som räknas” höll Äldrecentrum tillsammans med SKL och Socialstyrelsen en konferens, måndagen den 7 juni, kring möjligheterna av uppföljning inom äldreomsorgen.  Konferensen lockade 190 personer från kommuner och landsting som arbetar med kvalitetsutveckling eller uppföljning av vård och omsorg om äldre. Mårten Lagergren, docent och projektledare för SNAC (The Swedish National study on Aging and Care) och dagens moderator föreläste under två pass kring hur individbaserade, longitudinella studier som SNAC kan  skapa möjligheter till analys och uppföljning av persondata.  Genom studierna kan förändringar bland äldre upptäckas som får konsekvenser hos äldreomsorgen menade Mårten och påpekade hur viktigt användandet av data är för att fatta beslut. 

Från SKL fanns Tilsith Lacouture på plats för att presentera vad som händer i det centrala utvecklingsarbetet på SKL. Tilsith tog upp öppna jämförelser som är en nationell uppföljning av äldreomsorgen och ska användas för underlag till brukarnas fria val. Öppna jämförelsen är också en möjlighet för kommuner och landsting att styra insatserna inom vård och omsorg genom resultat.
- Planerna inför kommande fem är att skapa en nationell strategi för kvalitetsutvecklingen genom öppna jämförelse inom hälso- och sjukvåren samt socialtjänsten sa Tilsith och berättade att SKL fått ett nytt uppdrag som innefattar att intensifiera utvecklingen av Öppna jämförelser till att inkludera hela socialtjänsten och hemsjukvården.

Marianne Lidbrink, projektledare för Socialstyrelsens äldreguide stod på scenen tillsammans med Tilsith och presenterade arbetet med Socialstyrelsen Äldreguiden som är en årlig kommun och landstingsundersökning kring information, bemötande och inflytande som  gör det möjligt att jämföra kvaliteten på vården och omsorgen av äldre på enheter och kommuner runt om i landet.
- Ledningar behöver mer information om verksamheterna för att fatta rätt beslut  och äldreguiden är ett hjälpmedel i arbetet med att förbättra vården och omsorgen om äldre, sa Marianne Lidbrink.

Utvecklingsarbetet kring registrering av uppgifter som beskriver de äldres behov sker på olika ställen i landet och i Stockholms stad har man arbetat med personbaserad uppföljning inom äldreomsorgen. Chatrin Engbo, från Bedömnings-kansliet berättade att resultatet från utvecklingsarbetet visade stora skillnader mellan stadsdelarna kring hur riktlinjerna används i biståndsbedömningen.

- Uppföljningen visade att vad man får för biståndsbeslut är ett lotteri om man bor i Stockholm och det är inte okej att samma behov får olika tid beviljat sa Chatrin.

Att ta fram rätt statistik är en utmaning men att använda statistiken är också en fråga som cirkulerar ute i kommuner och landsting. Från Region Gävleborg kom Johnny Haraldsson som skildrade arbetet i sin region kring hur de valt att arbeta med den här frågan
- Vi står inför stora utmaningar och bombarderas med en massa statistik som ska behandlas och tolkas. För att klara uppdraget måste kommunerna och landstinget arbeta som en huvudman. Vi måste arbeta evidensbaserat och utgå från gemensamma utgångspunkter där siffrorna ställs i relation till varandra.

Genom att arbeta med bra metoder och systematiska studier får man information att arbeta med som kan tala om att vilken kvalitet vård och omsorgen har samt vad den kostar. Det har Borlänge kommun tagit fasta på och med hjälp av statistik har man kunnat räkna på vad kostnaden per brukare (KPB) ligger på i sin kommun relaterat till boendeform. Inger Olsson och Yvonne Thorell presenterade hur kommunen på detta sätt skapat bättre kvalitet till längre kostander sedan de börjat använda statistiska underlag.