Äldrecentrums rapporter 2010

Klicka på rubriken för att ladda ned pdf:er  

2010:10
Lämplig bemanning i boende särskilt avsedd för personer med demenssjukdom
(Sven Erik Wånell, Barbro Trygg)

Kommunfullmäktige i Stockholms stad uppdrog i budget 2008 Äldrenämnden att utreda vilken bemanning som är lämplig i vård- och omsorgsboenden specifikt avsedda för personer med demenssjukdom. Äldreförvaltningen gav Äldrecentrum i uppdrag att genomföra utredningen. Arbetet har bedrivits med flera olika metoder; genom att ta del av befintlig forskning inom området, via enkät och konsensusgrupp ta del av den kunskap som finns hos verksamhetsansvariga, genom att analysera tidsåtgång för att kunna uppfylla de krav som ställs i stadens ramavtal med utförare samt via deltagande observation i sex strategiskt valda gruppboenden.

2010:9
Dokumentera eller ge vård och omsorg?
Utvärdering av projektet "Social dokumentation på Kungsholmen" (Eva Norman och Rose-Marie Hedberg)

Kungsholmens stadsdelförvaltning har beviljats statliga medel för att kompetensutveckla omsorgspersonalen inom äldreomsorgen i dokumentation enligt socialtjänstlagen. Dokumentationsprojektet har genomfört i olika steg dels inom ramen för Kompetensstegen 2006-2008 dels inom ramen för stimulansbidrag under 2009. Projektet pågår fortfarande. Stiftelsen Äldrecentrum har på uppdrag av Kungsholmens stadsdelsförvaltning utvärderat projektet ”Social dokumentation”. Syftet med utvärderingen var att beskriva processen när utbildningsinsatserna genomförts, samt att undersöka om och i sådana fall hur, dokumentationen användes i det dagliga arbetet. Upplevde personalen någon praktisk nytta? Vilka vinster fanns med en god dokumentation? Syftet var också att granska genomförandeplaner och journalanteckningar. Vad dokumenteras och vad dokumenteras inte? Utvärderingen som är genomförd bygger på intervjuer med omsorgspersonal, handledare, samordnare och chefer samt journalgranskning. Utvärderingen visar tydligt vikten av att ha ett långsiktigt perspektiv vid införandet av nya rutiner. Stadens stöd vid införandet av ParaSol har varit otillräcklig. För omsorgspersonalen har det varit nödvändigt med kontinuerlig tillgång till nära handledning. Under de perioder då handledarna inte varit frikopplade från sitt arbete har stödet inte räckt till. Särskilt tydligt är att det behövs ett stöd i varför man ska dokumentera, hur genomförandeplaner och löpande dokumentation ska användas. Dokumentationen tar tid, men nyttjas ännu inte tillräckligt. Mot den bakgrunden ställer rapporten redan i rubriken frågan ”dokumentera eller ge vård och omsorg”. Rapporten problematiserar härmed hypotesen att dokumentation i sig leder till kvalitetssäkring. Detta talar för vikten av att fortsätta studiet av den sociala dokumentationens betydelse för en god äldreomsorg. Studien har genomförts av utredarna Eva Norman (projektledare) och Rose-Marie Hedberg, och de svarar också för innehållet i denna rapport. Forskningsledare har varit professor Mats Thorslund.

2010:8
Vårdbehov och insaster för de äldre 2002 – 2009
Uppföljning av SNAC-K Kungsholmen Essingeöarna Vårdsystemdelen
SNAC-K rapport nr 17
(Mårten Lagergren, Rose-Marie Hedberg, Inger Dahlén)
Rapporten är den elfte från SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen. Den beskriver genomförande och resultat av en datainsamling, som dels omfattat fortlöpande registrering av alla beslutade förändringar av den långvariga vård- och omsorgsinsatsen under perioden 1 februari 2001 - 28 februari 2009, nio olika tvärsnittsundersökningar avseende den 1 mars åren 2001-2009.   De två första åren omfattade dessa tvärsnittsundersökningar samtliga Kungsholmsbor 65 år och äldre, som mottog långvarig vård och omsorg - de sju senare åren endast de av dessa som bodde i särskilt boende. Dessa olika datakällor har sammanförts i ett gemensamt register. Vid registreringen har noterats de olika insatser som de äldre erhåller resp. beslutas få samt olika faktorer av betydelse för behovet av insatser. Redovisade resultat innefattar en jämförelse av vårdtagarnas behov och erhållna insatser 2002-2009 samt en analys av förändringar på individnivå i dessa avseenden 2007-2009 mellan den 1 mars och samma tid följande år.

2010:7
Äldreteam - vision och verklighet
Uppföljning av samverkansavtal för multisjuka/multisviktande äldre mellan primärvården, Gävle kommun
(Ulla Gurner. Dag Norén, Rolf Bowin, Agneta Brinne)
Primärvården Gästrikland, omvårdnad Gävle och Gävle sjukhus beslutade 2006 att inrätta gemensamma lokala äldreteam för målgruppen multisjuka/multisviktande personer 75 år och äldre boende i Gävle. Uppbyggnaden av dessa Äldreteam startade i september 2007. För att på ett mer systematiskt sätt följa utvecklingen och för att få underlag till stöd för processen fick Ulla Gurner på Stiftelsen Äldrecentrum i uppdrag att leda denna uppföljning. År 2009 beslutades att även genomföra kostnadsberäkningar för de multisjuka äldre som ingick i en del av uppföljningen. För denna del svarar Rolf Bowin och Dag Norén från Health Care Management (HCM).   Slutsatserna i uppföljningen visar att äldre multisjuka haft behov av vård och omsorg som hänger ihop – omsorgs-, omvårdnads-, funktions- och sjukdomsmässigt samt inte minst farmakologiskt. Avtalet om samverkan är ett viktigt steg i rätt riktning men uppföljningen visar att det inte räcker med ett avtal. Vad som krävs är ett multiprofessionellt arbetande team i funktion ute i hemmen. Det behövs ett nytt arbetssätt och en ny organisatorisk idé som fokuserar på den multisjuka/multisviktande äldres behov.

• Läkarens funktion i äldreteamet är väsentlig och behöver fastställas i amverkansavtalet.
• Formering av ett äldreteam bestående av professioner från både hälsocentral och hemtjänst föreslås som en särskild enhet med egen inansiering i pilotprojektform.
  
  

2010:5 
Från ord till handling
Från ansökan till utförd hemtjänst - en studie på Kungsholmen
(Eva Norman och Rose-Marie Hedberg)
I den nationella studien SNAC (Swedish National Study on Ageing and Care) följs äldre personers vård- och omsorgskonsumtion över tid. SNAC ger svar på många frågor kring vilka som har insatser och hur utvecklingen är för den som har vård och omsorg vad gäller funktionsförmåga och insatser. Men vad händer från ansökan till utförande av insatser sett ut ur den äldres eget perspektiv? Inom ramen för Äldrecentrums SNAC-studie på Kungsholmen togs initiativet att följa och kartlägga hela vägen från ansökan till utförande. Studien omfattar 26 personer som hade hemtjänst. Intervjuer har skett med de äldre själva, deras omsorgspersonal och enhetschefer och granskning har skett av aktuell dokumentation. Tanken är att biståndshandläggaren på ett professionellt och rättssäkert sätt ska utreda vilka behov den äldre har av stöd i sin vardag, besluta om insatser och beställa insatserna av den hemtjänstenhet den äldre själv väljer. Verkligheten är betydligt mer komplex och motsägelsefull.

Studien visar att den äldre själv ofta kan ha en diffus uppfattning om hon/han ansökt om insatser, och att det inte heller finns någon självklar koppling mellan biståndsbeslut och vad som faktiskt utförs. Tvärtemot vad man kunde vänta sig är de äldre mer nöjda i de fall då det är liten överensstämmelse mellan beslut och insats. Kanske detta kan tolkas som att ju mer lyhörd vårdbiträdet är för den aktu-ella önskan, ju mer nöjda hemtjänsttagare. Och omvänt ju mer troget vårdbiträdet är mot de biståndsbeslutade insatserna, ju mindre nöjd är den äldre. Om detta inte är möjligt föreslås fortsatt samverkan i nätverksorganisering enligt den modell som samverkansavtalet föreskriver men då krävs en utveckling av särskilt starka gemensamma styr- och samverkansprinciper mellan landstingets och kommunens vård- och omsorgsaktörer. Styrformer som hittills saknats för de avtalade äldreteamens möjlighet att gå från avtal till aktiva och värdeskapande enheter.

2010:4
Hälsosamtal med 75-åringar
En lägesrapport till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning
(Anita Karp, Sven Erik Wånell, Annika Lagerin, Ing-Britt Rydeman, Helena Sherman, Susanne Söderhielm Blid, Lena Törnkvist) 
Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har fått i uppdrag att utvärdera Hälsosamtal med 75-åringar, som är en förebyggande verksamhet. Rapporten riktar sig till beställare och politiker och är också tänkt att vara av intresse för alla dem som på olika sätt arbetar med förebyggande insatser för äldre.

Hälsosamtalen innebär att 75-åringen i en öppen men strukturerad dialog ska ges möjlighet att diskutera och reflektera över sin hälsosituation.Här ska distriktssköterskan kunna ge professionella råd och förmedla aktuell information. Målet är att 75-åringen blir medveten om sina egna hälsoresurser och behov och genom ökad kunskap blir motiverad till att göra egna hälsosamma val.

2010:3
MAS
En studie om funktionen som medicinskt ansvarig sjuksköterska i Stockholms stad
(Inger Weurlander)
När kommunerna för snart 20 år sedan med Ädelreformen blev huvudman för hälso- och sjukvård för de sköraste äldre blev det en central uppgift för kommunerna att se till att dessa personer fick en god och säker vård och omsorg. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) blev en huvudaktör. I studien som presenteras i denna rapport vittnar många om att det i hög grad är MAS förtjänst att den kommunala hälso- och sjukvården utvecklats med hög kvalitet och patientsäkerhet i fokus. I Stockholms minskar för närvarande antalet äldre. Staden har infört valfrihetssystem för det särskilda boendet, antalet aktörer har ökat, och entreprenörerna ska enligt upphandlingsavtal ha egen MAS. Sedan 2008 genomförs försök med en särskild funktion för det medicinska ansvaret för rehabilitering, MAR.   Stockholms stad har mot bakgrund av detta gett Äldrecentrum i uppdrag att belysa MAS-funktionen. Studien visar att staden behöver överväga såväl sin egen organisation som hur samverkan ska utformas mellan stadens egna MAS-ar och entreprenörernas MAS-ar. Studien har genomförts av utredaren Inger Weurlander, i samråd med utredaren Ingrid Hjalmarson och Sven Erik Wånell.  

2010:1
Anhörigstöd- en livlina
Utvärdering av Sundbybergs stads stöd till anhöriga som vårdar närstående
(Ingrid Hjalmarsson)
Mer än två tredjedelar av omsorgen av äldre personer sköts av deras anhöriga. Att vårda en närstående är för de flesta självvalt och upplevs som viktigt och värdefullt. Samtidigt är det för många ett sakta ökande åtagande, som till sist riskerar att bli helt övermäktigt. För att orka krävs genomtänkt och individanpassat stöd. Uteblivet eller illa genomfört stöd kan innebära en risk både för den anhöriges och den närståendes välbefinnande och hälsa.   Sundbybergs stad har sedan tio år tillbaka ett mångfacetterat utbud av stödinsatser till anhöriga. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har fått Sundbybergs stads uppdrag att utvärdera detta anhörigstöd. Av utvärderingen framgår att Sundbyberg ligger i framkant i länet på vissa områden, t.ex. med anhörigkurator och demenssjuksköterska. En livlina beskriver en intervjuad dem som. På andra områden finner man en liknande bild som i många andra kommuner i länet. Hemtjänst och korttidsboende har svårt att anpassa sin verksamhet så att den blir bra för den närstående och därmed kan upplevas som en avlastning av den anhörige. Utvärderingen visar också att det är svårt att nå fram med information till de anhöriga om vilka stödformer som finns. Ett närmre samarbete med distriktssköterskor och frivilligorganisationer kan här vara ett sätt att underlätta att stödet kan erbjudas innan det är för sent.
Utvärderingen har genomförts av utredaren Ingrid Hjalmarson tillsammans med utredarna Eva Norman och Jenny Österman. Ingrid Hjalmarson ansvarar för slutrapporten.