Majoriteten av dem som arbetar inom vård och omsorg om funktionshindrade och äldre i Stockholms län har inte svenska som modersmål. En del av dem har bristande kunskaper i svenska vilket resulterar i svårigheter att klara arbetsuppgifterna, ta till sig information och att förbättra den kompetens som är viktig för den egna och verksamhetens utveckling.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har tilldelats 30,6 miljoner Skr., från Europeiska Socialfonden för att driva ett projekt, SpråkSam, för språk- och kompetensutveckling inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta inom Stockholms län. Det tvååriga projektet bedrivs på 22 utvalda arbetsplatser och inkluderar 1500 anställda varvid 300 får individuell vård – och språkutbildning.

Bra verktyg och samverkan

Arbetsgivare inom vård och omsorg försöker ofta stärka medarbetarnas kompetens för att möta de krav som ställs på verksamheten. Bland annat kan stöd i svenska och utbildningar i vårdsvenska erbjudas. Många medarbetare försöker även på eget initiativ att förbättra sin svenska. Dessa insatser ger inte tillräckliga resultat vilket kan ha flera orsaker. En av dessa orsaker kan vara sociokulturella och strukturella hinder som står i vägen samt att de pedagogiska metoder som använts inte är anpassade till arbetsplatsen och till denna grupp av anställda som ofta är ovana att studera.

För att stärka medarbetarnas utveckling måste en länk mellan utbildning och arbetsplats skapas där nya arbetsplatsintegrerade utbildningsformer utvecklas. Utvecklingsarbetet ska baseras på tidigare erfarenheter och aktuell språkforskning och integreras i arbetet med att skapa en lärande organisation av arbetsplatsen.

Det finns många faktorer som spelar roll för att inlärningen av ett nytt språk ska bli lyckad. Den enskilda personens motivation är den viktigaste, men motivationen är i sin tur beroende av omgivningens stöd. Genom att kombinera utbildning och arbete har man lättare att lära sig ett språk men då måste även arbetsplatsens språkmiljö stärkas och utvecklas. För att integrera utbildning med arbetet måste arbetsplatserna få verktyg som hjälper till att stödja den enskilde som lär sig ett språk men också för att utveckla det gemensamma språket på arbetsplatsen. För att kunna utveckla bra verktyg behövs kunskap om hur man lär sig ett språk och samverkan mellan forskning och arbete är en förutsättning för att lyckas.

Vägen dit

Projektet SpråkSams övergripande syfte är att testa och utveckla modeller och metoder som höjer den språkliga kommunikationen och kompetensen på arbetsplatsen. Att undervisningen och språkutvecklingen integreras i verksamheten är viktigt för att skapa den språkutvecklande miljö som krävs.

För att nå dit behöver hela arbetsplatsen involveras och olika former av stöd erbjuds såsom information, utbildning, handledning, coachning och nätverk riktade till chefer, arbetskamrater, språkombud och andra lokala resurspersoner.

På varje arbetsplats finns minst två språkombud som har ett särskilt ansvar för frågor som rör språkutveckling. Språkombudet är ett oberoende stöd till kollegor i frågor som gäller språkutveckling, och arbetar tillsammans med chef, lärare och andra resurspersoner för att göra arbetsplatsen till en språkutvecklande miljö.

Stödstrukturer skapas på arbetsplatsen

300 av projektets 1500 deltagare riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden på grund av deras bristande kunskaper i svenska och delvis bristande yrkeskompetens. Kring dessa 300 deltagare byggs stödstrukturer upp i form av anpassad undervisning för att öka deras ställning på arbetsmarknaden. Arbetskollegor stärks med kunskap om hur man bäst stödjer den som ska lära sig ett andraspråk. Resultatet av detta blir ökad kompetens, bättre självförtroende och en stärkt ställning både på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden för dem som deltar i studierna.
Undervisningen bedrivs av vårdlärare och lärare i svenska som andra språk och tillsammans utgör de ett pedagogiskt team som undervisar nära arbetsplatsen. Utbildningen sker på arbetstid och den studerande får en individuell studieplan som inkluderar både språkutbildning och fördjupade vårdkunskaper.

Språkmiljön granskas

Inom projektet ska även arbetsplatsernas informations- och kommunikationsrutiner ses över. Rutiner kring dokumentation, överrapportering, överlämning och uppföljning ska granskas utifrån språkkvalitén. För att medarbetarna ska få en möjlighet att förbättra och utveckla kommunikationer ska nya former skapas. Varje deltagande arbetsplats gör en egen beskrivning av språkmiljön med brister och utvecklingsmöjligheter samt en plan för utveckling.

På arbetsplatserna leder chefen arbetet samtidigt som språkombuden bevakar att språkutvecklande aspekter påverkar alla rutiner på arbetsplatsen.