Nyheter

2020-06-30
ÄiC-podden #6: Ålderism och äldres röster

Från vänster: Isabelle von Saenger, Neda Agahi och Jonas Nilsson.

Nu är det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden om ålderism och äldres röster ute! Gästar gör forskarna Isabelle von Saenger och Neda Agahi som förklarar vad ålderism är och vilka konsekvenser det kan få. Dessutom berättar de om ett unikt Art & science-projekt som de har jobbat med som har haft som mål att fotografera äldre och göra deras röster hörda.

I februari hölls en unik fotoutställning där 20 fotostudenter från Fotoskolan porträtterade äldre personer utifrån forskningen som bedrivs vid ARC, Aging research center. Viktigt var att de äldre personernas vardagsliv skildrades och att studenterna skulle utgå från sina egna erfarenheter. Resultatet blev en fotoutställning som visades under våren och som också innehöll föreläsningar om ålder och ålderism. 

Tillsammans med programledare Jonas Nilsson ger Isabelle von Saenger och Neda Agahi exempel på hur ålderism kan manifestera sig och hur det påverkar de äldre. 

Lyssna på avsnittet på Soundcloud eller Spotify - eller direkt i spelaren: 

2020-06-29
Äldre får berätta om sina liv under coronapandemin

 

Befolkningsstudien SNAC-K ringer just nu 1 400 äldre personer på Kungsholmen för att undersöka hur de upplever coronarestriktionerna. Många av dem uppger att det är svårt att inte kunna umgås med sina anhöriga, men många är också glada över att äntligen få sina röster hörda. 

Hittills har hälften av deltagarna, cirka 750 stycken, intervjuats via telefon om hur deras vardag har förändrats under pandemins första månader i Sverige. Av dem man har hunnit att ringa är majoriteten väldigt entusiastiska till att vara med i studien. 

– De blir väldigt glada av att någon ringer och frågar hur de mår, vilket i sin tur gör oss glada. Det är så många som känner sig extra ensamma, säger Pia Lundgren, sjuksköterska och datainsamlare på SNAC-K, som studien på Kungsholmen heter. 

Snabb verksamhetsomställning
SNAC-K är en delstudie i SNAC-nätverket, som startade sitt arbete 2001, och drivs av Aging research center, ARC, vid Karolinska institutet och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Studien samlar in data om äldre personer över en period på flera år som kan användas inom forskning. Men i och med coronapandemin har man snabbt ställt om verksamheten. 

Studiens syfte är att undersöka hur restriktionerna har påverkat vardagen och vilka, i detalj, som verkligen drabbas hårdast av dem. 

"Vill visa att vi bryr oss"
– Vi bestämde oss tidigt att vi ville göra något för och med deltagarna i SNAC-K-studien. Vi har haft kontakt med vissa i upp till 20 år och genomför den här studien för att visa dem att vi bryr oss om deras välbefinnande och ger dem en chans till att få sina röster hörda, säger SNAC-K:s forskningsledare, Laura Fratiglioni. 

Tanken är att resultatet från studien sedan kommer att kunna användas i framtiden för att se vilka åtgärder man kan sätta in under andra sjukdomsutbrott, utan att det blir liknande konsekvenser. Informationen om hur äldres välbefinnande påverkades under coronapandemin är därför viktig för framtiden, säger Laura Fratiglioni. 

De första resultaten från studien beräknas komma redan efter sommaren. 

Pia Lundgren intervjuar en deltagare via telefon.

Kontaktperson

Laura Fratiglioni, SNAC-K:s forskningsledare
laura.fratiglioni@ki.se

2020-06-26
Vi samlar in äldres erfarenheter av livet under coronapandemin

Nu ska äldre få ge sin bild av livet under coronapandemin. I dagarna skickar Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ut en enkät till 3 700 personer över 70 år, med frågor om hur de upplevt livet under våren. Målet är att få svar på hur de påverkats under tiden med speciella rekommendationerna för äldre.

Samhället har påverkats starkt av coronapandemin. En av de hårdast drabbade grupperna är våra äldre, för vilka smittan varit allvarlig med många dödsfall som följd. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, skickar i dagarna ut en enkät för att få svar på hur äldres liv har påverkats under den här tiden.

Enkäten innehåller frågor om hur de mår, både psykiskt och fysiskt, hur de hanterat rekommendationen om social distansering och hur de upplever att deras möjligheter till social delaktighet har påverkats. Här finns också frågor om hur de uppsöker vård och omsorg, och om de rör sig mer eller mindre ute i samhället.

Bettina Meinow är en av de Äldrecentrums utredare som ligger bakom enkätundersökningen.

– Det finns mycket spekulationer om hur äldre har påverkats, men det bygger ofta på enskilda fall och vi behöver forskning som visar hur det verkligen har sett ut i stort, till exempel med ensamhet och psykisk ohälsa, säger hon.

Förhoppningen är alltså att få en bild av hur de äldre i Stockholm mår och om de förändrat sina levnadsvanor under tiden med coronasmitta i samhället. Resultaten kan också användas för att utforna och utveckla stöd i framtidens vård, omsorg och samhällsservice.

– Ingen var beredd på vad som skulle hända när pandemin kom. Vi hoppas att insikterna från den här studien ska kunna göra att vi kan förbereda oss bättre i framtiden. Det kan gälla saker som hur många som annars klarar sig själva, men nu skulle ha behövt hjälp att handla, eller hur många som behövt stöd på andra sätt, säger Bettina Meinow.

Studien riktar sig till äldre i hela Stockholms stad och på webben finns den också översatt till engelska, arabiska, kurmanji, persiska, somaliska och turkiska som är de vanligast förekommande språken utöver svenska i Stockholm.

– Om man har fått enkäten ska man inte tänka att "lilla jag spelar ingen roll". Personer över 70 är en mycket heterogen grupp vad gäller hälsa, livsvillkor och preferenser. Därför är det viktigt att vi får så många svar som möjligt, det är bara då vi kan få en rättvis bild av hur det ser ut. Vi har gjort enkäten så att den inte ska ta för lång tid att besvara, men man ska gärna ta hjälp av någon anhörig eller omsorgspersonal om det behövs. Vi vill verkligen veta hur alla har påverkats av pandemin, säger Bettina Meinow.

Enkäten skickas med post till 3 760 personer från 70 år och uppåt. Två påminnelser kommer att skickas ut innan sista svarsdatumet, som ligger i augusti. Analyser görs under hösten och projektet beräknas vara avslutat vid årsskiftet.

Kontaktperson

Bettina Meinow, utredare
bettina.meinow@aldrecentrum.se

Åsa von Berens, utredare
asa.vonberens@aldrecentrum.se

2020-06-10
Äldrecentrum söker utredare med forskarkompetens

kvist Äldrecentrum-symbol

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum söker nu en utredare med forskarkompetens på heltid. Läs mer nedan och varmt välkommen med din ansökan.

Fakta om äldrecentrum

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum som bidrar med forskning och kunskapsperspektiv på äldres situation i samhället. Äldrecentrums stiftare är Region Stockholm och Stockholms kommun.  

Äldrecentrums uppdrag är att verka för att förbättra äldres livsvillkor genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldre personers situation i samhället, uppdraget består även i att initiera och genomföra forskning och utveckling inom områden som rör äldres livsvillkor. Genom forskning, utvecklingsarbete och stöd till implementering ska Äldrecentrum bidra till kunskapsutveckling och att välfärdens tjänster vilar på vetenskaplig grund.  

Äldrecentrum är nu inne i ett spännande utvecklingsarbete som bland annat syftar till att utveckla den vetenskapliga basen för vår verksamhet. Vi söker därför ytterligare en disputerad forskare med kunskap om frågor som berör äldre och som kan komplettera teamets befintliga vetenskapliga kompetens, men samtidigt stärka Äldrecentrums kapacitet i att stötta implementering.

Vi kommer att lägga stor vikt vid att lyssna in hur sökandes erfarenhet och kompetens kan bidra till utvecklingen av Äldrecentrums verksamhet.

Vill du bli vår nya utredare?

Arbetsuppgifter:

Grunduppdraget för utredare med forskarkompetens vid Äldrecentrum är att tillsammans med teamet och beställare initiera, planera och genomföra forskning och utredningsuppdrag och i detta särskilt ansvara för vetenskapliga metodfrågor. Uppdraget innebär också att verka strategiskt för kunskapsutveckling inom äldreområdet i samverkan med andra, både praktik, akademi och andra FoU-enheter. Utredare vid Äldrecentrum har också i uppdrag att kommunicera våra resultat, ge stöd till implementering och därmed verka för att kunskap kommer till användning i praktiken.

Vem söker vi?

Vi söker dig som har doktorsexamen inom relevant område (exempelvis arbetslivsforskning, socialt arbete, medicin, sociologi och pedagogik) och som trivs med varierande arbetsuppgifter, är flexibel och gillar att arbeta i team. Du ska behärska det svenska språket och ha lätt för att uttrycka dig i både tal och skrift. Äldrecentrum är en liten organisation där alla förväntas hjälpas åt i stort och smått för att skapa en dynamisk och trivsam arbetsplats. Det är viktigt att du är flexibel och kan hantera såväl strategiska som operativa arbetsuppgifter.

Tjänsten:

Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enligt överenskommelse.

Kontakt och ansökan:

För mer information, kontakta Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09, asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se.

Skicka din ansökan med ett personligt brev, tillsammans med CV, senast 2020-06-30 till jobbansokan@aldrecentrum.se

Utredare med forskarkompetens

Anställningsform: Tillsvidareanställning
Anställningens omfattning: Heltid, 100%
Antal tjänster: En
Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse
Löneform: Månadslön
Ort: Stockholm
Diarienummer: 050/2020
Sista ansökningsdag: 2020-06-30.
Kontakt: Åsa Hedberg Rundgren, 08-690 58 09, asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se

 

Ladda ner annonsen som PDF här.

 

2020-05-29
ÄiC-podden #4: Den kognitiva livsstilen

Programledaren (till vänster) Jonas Nilsson och bisittaren (i mitten) Mikael Mildén gästades av demensforskaren Krister Håkansson (till höger), som berättade om den kognitiva livsstilen.

 

Nu finns det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden om hur bland annat ändrade matvanor, fysisk aktivitet och regelbundna läkarbesök kan bidra till bättre kognitiv hälsa.

I forskningsprojektet FINGER, Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability, som startade 2009 har man sett att fem livsstilsförändringar i viss mån kan förebygga demens hos personer som har en högre risk att utveckla alzheimer. Projektet har fått stor uppmärksamhet internationellt och över 30 olika länder är intresserade av att delta i den globala versionen: World wide FINGERS.

Gäst i detta avsnitt är demensforskaren och en av nyckelpersonerna bakom World wide FINGERS, nämligen Krister Håkansson, medicine doktor och forskningssamordnare på Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset.

2020-04-08
Ny rapport visar att behoven styr Stockholms äldreomsorg

 

Äldre personers behov avgör vilka som får omsorg och i vilken omfattning. Det visar Äldrecentrums nya rapport som är en nulägesbeskrivning av Stockholms äldreomsorg. Antalet hemtjänsttimmar har ökat något de senaste två åren, men endast hälften av variationen av antalet beviljade hemtjänsttimmar kan förklaras. Det gäller även beslut om vård- och omsorgs-boende.

Äldrecentrum har på uppdrag från Stockholms stad genomfört en analys med syftet att undersöka vilken omsorg personer som är 65 år eller äldre får i relation till vilka behov de bedöms ha. Underlaget till rapporten, StockholmSNAC 2019 – En beskrivning av äldreomsorgstagarna och omsorgens omfattning i Stockholms stad 2019, är hämtat från verksamhetssystemet ”Paraplyet” som biståndshandläggare registrerar i vid varje nytt beslut. Personer som enbart hade matdistribution och/eller trygghetslarm ingick inte i studien.

De insamlade uppgifterna var boendeform, insatser från kommunens äldreomsorg, demografiska faktorer och behovsrelaterade faktorer, till exempel om man har rörelsehinder eller inte.

Författare till rapporten är Äldrecentrums utredare Bettina Meinow, Jenny Österman och Åsa von Berens. Äldrecentrum har tidigare genomfört liknande analyser för Stockholms stad 2008 och 2017.

Viktigt att följa omsorgen
Den nya kartläggningen visar att cirka 15 procent av Stockholms äldre personer över 65 år har någon form av omsorg. Av dessa bor en fjärdedel på vård- och omsorgsboende, medan resten har hemtjänst. Den stora majoriteten är ensamstående kvinnor. Om man tittar på omsorgstagare över 85 år bor två tredjedelar i ordinärt boende.

– Den här typen av undersökningar är viktiga för att kunna följa utvecklingen av äldreomsorgen över tid, både omfattningen av insatserna och vad det är som styr insatserna. Med den kunskapen kan man också få svar på vilka faktorer som styr fördelningen av tillgängliga resurser. Eller med andra ord, om de faktorer som enligt riktlinjerna ska styra hur mycket omsorg man har, faktiskt också gör det, säger Bettina Meinow.

Hjälp efter behov
Men generellt kan sägas att ju större behov man har, desto mer hjälp får man, oavsett ålder, kön och var man bor. Istället är kognitiv svikt och behov av hjälp med personlig omsorg, till exempel att klä på sig eller duscha, avgörande för vilken typ av omsorg en person får och i vilken omfattning.

Mellan 2017 och 2019 har det blivit något svårare att få beslut om att få en plats på vård- och omsorgsboende. Kognitiv svikt och god rörelseförmåga ökar sannolikheten att man får ett sådant beslut, vilket kan bero på att man behöver mer tillsyn. För att få hemtjänst är rörelseförmågan den faktor som väger tyngst när beslut ska tas.

Antalet hemtjänsttimmar i kommunen har i snitt ökat med en och en halvtimme, jämfört med för två år sedan. Men det finns vissa skillnader mellan stadsdelarna.

– De flesta stadsdelar ligger nära genomsnittet på 39 timmar per månad, men Spånga-Tensta låg sju timmar under och Östermalm åtta timmar över snittet. Vi kan se att det till stor del är behoven som styr vilka insatser en person får, men sedan finns det också faktorer som påverkar, till exempel individens efterfrågan, hur mycket hjälp man får från anhöriga och lokala förutsättningar i en stadsdel, säger Jenny Österman.

Bättre dokumentation behövs
En viktig aspekt som rapporten visar på är att underlaget endast kunde förklara hälften av variationen i omsorgens omfattning. Behov av hjälp med hushållssysslor, matlagning, skörhet, psykisk ohälsa och missbruk är exempel på faktorer som saknas.

– Det är viktigt att man i framtiden dokumenterar vilka faktorer man tar hänsyn till i besluten på ett standardiserat sätt så att man kan följa upp det systematiskt, säger Åsa von Berens.

Se författarna sammanfatta resultaten i videon nedan. 

2020-04-01
Äldre i Centrum som podcast

För att lättillgängligt föra ut forskningen om äldre och åldrande har tidskriften Äldre i Centrum startat en podd. Tre avsnitt finns redan att lyssna på där poddar finns, eller via aldreicentrum.se/podcast.

Äldre i Centrum-podden belyser äldre- och åldrandeområdet med utgångspunkt i aktuell forskning och utveckling. Tillsammans med gästande experter går vi på djupet i ett ämne och förklarar hur (en del av) världen hänger ihop.

Första avsnittet handlar om ensamhet bland äldre och avsnitt två om åldersvänliga städer. Dessutom finns ett specialavsnitt där redaktionen presenterar det senaste numret och berättar om planerna för våren och året.

Programledare är Äldre i Centrums chefredaktör Jonas Nilsson.

 

Varför ska man lyssna på Äldre i Centrum-podden?
– För att vara först med det gamla och fördjupa sig inom äldre- och åldrandeområdet.

Vad kan lyssnaren förvänta sig?
– Det blir som i tidskriften en stor variation av ämnen, från alzheimerdiagnostik och biologiska faktorer bakom åldrandet till äldreomsorg. Gästerna har koll på den senaste forskningen och är experter inom de vetenskapsområden som rör äldre personer. I nästa avsnitt kommer två forskare från Aging research center att berätta om bilden av åldrande personer och om ålderism. Det blir ett superintressant och avslöjande samtal som bland annat berör hur coronaepidemin fört en del fördomar om äldre till ytan.

Vem ska lyssna?
– Alla som är intresserade av ett liv före döden. Det kan vara den som själv är 65 år och uppåt, eller som någon gång tänker bli det. Eller som arbetar inom vård och omsorg, eller som är anhörig till en äldre person. Alla kan/bör/ska lyssna.

Hur ofta kommer avsnitten och var kan man hitta dem?
– Vi startar med ungefär ett ordinarie avsnitt i månaden, och fyra gånger per år blir det ett specialavsnitt inför varje nytt nummer av tidskriften.

– Äldre i Centrum-podden finns på vår webbplats aldreicentrum.se/podcast och på Soundcloud, Spotify etcetera.

Här kan du lyssna på de tre första avsnitten: 

2020-03-20
"Mer information behövs om boendeformer för äldre"

Över en fjärdedel av alla äldre vill flytta till en annan bostad. Några av de boendetyper som finns för äldre i dag, utöver bostads- och hyresrätter och hus, är bland annat seniorboende, trygghetsboenden och omsorgsboenden. Samtidigt finns det för lite information om vilka boendealternativ som är tillgängliga och vad som krävs för att vara behörig. 

Foto: Kungliga tekniska högskolan

Om detta och mycket mer berättade Maria Kulander, adjunkt vid Högskolan i Gävle, fil lic i fastigheter och byggande vid Kungliga tekniska högskolan, under terminens andra föreläsning i serien Samhället & äldre om hur vi vill bo när vi blir äldre och varför.

Bostadsmarknaden för äldre är uppdelad i den vanliga marknaden, med bostadsrätter, hyresrätter och eget, och specialiserade boenden: seniorboenden, trygghetsboenden och vård- och omsorgsboenden. Vad som är gemensamt för de specialiserade boendeformerna är att bostäderna är anpassade för äldre, men för att få behörighet till vård- och omsorgsboende krävs ett beslut från biståndshandläggare.

I en enkätstudie som Maria Kulander har varit med och genomfört visade det sig att 26–27 procent av de tillfrågade mellan 65 och 85 år ville flytta till ett annat boende. Av de dessa föredrog majoriteten seniorboenden.

Givet att man har sagt att man vill flytta så är sannolikheten att flytta till ett seniorboende cirka 50 procent och ökar vid god ekonomi eller när man är över 85 år. Därefter är det mest sannolikt att flytta till hyresrätt. Även trygghetsboenden är efterfrågade. Däremot är det ingen som flyttar till hus, snarare från hus.

Mellan kommuner är det skillnaderna mellan bostäder stora både gällande kötid och antal. I glesbygder är det oftast överskott på bostäder, medan det i storstäder är efterfrågeöverskott. Dessutom finns det en större chans i glesbygd att få flytta till trygghetsboenden tidigare tack vare att det finns lediga bostäder.

Men det finns generellt dålig kunskap om utbudet av bostäder för äldre och informationsspridningen är bristande. Enligt Maria Kulander krävs mer proaktiv information till de äldre om vilka boendeformer som finns, ekonomiska subventioner till äldre som vill flytta till ett mindre boende och flexibla boendelösningar så att man kan bo kvar i samma område och bevara sociala kontakter.

Se hela föreläsningen här nedan: 

Material

Maria Kulanders presentation hittar du här: 
Hur vill man bo när man blir äldre och varför?

2020-03-12
Välkommen till Äldre i Centrums nya webbplats

Efter mer än tio år tar vi farväl av tidningen Äldre i Centrums gamla webbplats och lanserar en ny. Med ett modernare och tydligare användarsnitt och nya funktioner hoppas vi att det blir lättare att ta del av tidningens innehåll. En annan nyhet för i år är att pdf-versionerna av tidningen kommer att vara upplåsta och tillgängliga för alla att läsa – även de kommande numren, man behöver alltså inte vara prenumerant. 

Välkomna att besöka webbplatsen på aldreicentrum.se! E-tidningarna kan ni hitta här: aldreicentrum.se/e-tidning

Eventuella buggar kan förekomma och rapporteras då till info@aldreicentrum.se.

Kontakt

Vid frågor eller för att rapportera eventuella buggar, kontakta:
info@aldreicentrum.se

2020-03-03
Vetenskapligt supplement i Äldre i Centrum

Från och med i år kommer ett vetenskapligt supplement att komplettera vår tidskrift Äldre i Centrum. Supplementet öppnar möjligheten att publicera fackgranskade forskningsresultat på svenska från både akademin och FoU-verksamheter inom äldre- och åldrandeområdet. Manusskript tas emot löpande från och med nu fram till 16 augusti. En första utgåva av det vetenskapliga supplementet är planerad tillsammans med Äldre i Centrum nummer 4/2020 som släpps den 27 november. 

Äldre i Centrum är en nationell, populärvetenskaplig tidskrift med fokus på forskning och utvecklingsarbete inom äldre- och åldrandeområdet. Tidskriften ges ut av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, med stöd av Forte. Den kommer ut fyra gånger per år. Nu startar vi ett återkommande vetenskapligt supplement till tidskriften, med en planerad första utgåva tillsammans med Äldre i Centrum nr 4/2020.
 
Syftet med det vetenskapliga supplement är att tillgängliggöra forskningsresultat på svenska om äldre personers levnadsbetingelser, hälsa och situation i samhället för en bred publik av praktiker och kliniker, beslutsfattare, en intresserad allmänhet och inte minst äldre personer själva. Supplementet öppnar möjligheten att publicera fackgranskade bidrag från både akademin och FoU-verksamheter inom äldre- och åldrandeområdet.
 
Att tillgängliggöra resultat från forsknings- och utvecklingsarbeten på svenska främjar långsiktig praktik- och kliniknära kunskapsuppbyggnad. Möjligheten att publicera fackgranskade texter kan både stimulera forskningen inom äldreområdet och synliggöra och höja kvaliteten på FoU-litteraturen.
 
Vi välkomnar bidrag från alla forskningsområden som rör äldre och åldrande, från det biologiska åldrandets processer till frågor som rör vård, omsorg och välfärd för äldre personer. Vi strävar efter att publicera artiklar med hög relevans och användbarhet:
 
  • Originalartiklar som presenterar resultat från empiriska studier.
  • Översiktsartiklar/meta-analyser som belyser eller utvärderar publicerade studier/metoder.
  • Teoretiska artiklar som diskuterar generella metodologiska frågor/problem eller utifrån existerande forskning söker utveckla teorier.
Vi tar även emot bearbetningar på svenska av originalmaterial på annat språk (gärna!).
 
Bedömning
Bedömningen av relevans för publicering utgår från fem screeningfrågor som ger vägledning om manuskriptet ryms inom ramen för det vetenskapliga supplements syfte och målgruppernas intressen.
 
  1. Rör frågeställningen äldres levnadsbetingelser och/eller äldres situation i samhället?
  2. Adresserar artikeln en kliniskt/praktiskt relevant och aktuell frågeställning?
  3. Är syfte, frågeställning och metod tydligt beskrivna?
  4. Finns godkännande från etisk kommitté?
  5. Är artikeln välskriven?

För arbetet med att bedöma artiklar för publicering ansvarar ett vetenskapligt redaktionsråd. Varje manuskript granskas dessutom av minst två oberoende ämnesexperter, som också ger förslag på hur manuskriptet eventuellt behöver kompletteras eller revideras. Bedömningen av vetenskaplig kvalitet utgår från vedertagna instrument beroende på typ av studie.

Författaranvisning
Manuskript får i sin helhet inte tidigare vara publicerade eller ingivna för bedömning av annan tidskrift eller förlag. Vi tar däremot gärna emot manuskript baserade på en publicering på annat språk eller som utgör en bearbetning av en mer omfattande rapport på svenska.
 
Om studien inte varit föremål för etisk granskning ska detta motiveras.
 
Manuskriptet ska vara skrivet på svenska. Omfånget begränsas till 5 000 ord inklusive referenser etc.
 
Önskad disposition:
  • Kort sammanfattning (abstract) som redovisar syfte, metod, resultat och slutsatser.
  • Inledning som ger en allmän bakgrundsbeskrivning samt redovisar teoretiska utgångspunkter, syfte, frågeställningar och avgränsningar.
  • Metodbeskrivning som ger möjlighet att bedöma resultatens tillförlitlighet samt upprepning av studien.
  • Redovisning av resultat, förutom i text gärna med hjälp av tabeller/diagram.
  • Slutsatser/diskussion av resultaten i förhållande till studiens syfte samt teori och tidigare forskning.
  • Noter och referenser (Vancouver).
 
Tidplan för publicering
Manuskript tas emot löpande, med sista dag 16 augusti 2020 för publicering med Äldre i Centrum #4/2020. Vi återkommer inom två månader från manusinlämning med besked om accept och eventuellt behov av kompletteringar.
 
Helt färdigt manuskript: 2 november. Utgivningsdag: 27 november.
 
Välkomna att skicka in era manuskript redan nu!

Kontakt

Mikael Mildén, redaktör
mikael.milden@aldreicentrum.se
08–690 58 20

Äldre i Centrum
Sveavägen 155
113 46 Stockholm

Material

Information i PDF-format. 

Vetenskapligt supplement

2020-03-02
Ny rapport: Stockholm - äldrevänlig stad

Lars Sonde, utredare och projektledare för Äldrevänlig stad

Äldrecentrum har åt Stockholms stad gjort en baslinjemätning för att undersöka hur äldre personer upplever att det är att åldras i hemstaden. Majoriteten av de tillfrågade som är 65 år eller äldre är mycket eller ganska nöjda med sin stad och stadsdel. Men många äldre upplever otrygghet i närmiljön och tycker inte att deras röster blir hörda. 

Baslinjemätningen bygger på enkäter, intervjuer och gruppsamtal med äldre vid träffpunkter i stadsdelarna, möten med kommunala pensionärsråd och intervjuer med äldre på gator och torg. En befolkningsenkät skickades ut till ett urval äldre i staden utan övre åldersgräns. Idén och arbetssättet är inspirerat av världshälsoorganisationen WHO:s koncept Age-friendly cities and communities.

Svarsfrekvensen på den utskickade enkäten var 66 procent, en siffra som kan jämföras med resultatet från Folkhälsoundersökningen 2014 där andelen istället var 60 procent.

– Trots den höga svarsfrekvensen kan vi konstatera att de som inte har kommit till tals i enkäten är de allra äldsta, den grupp som har relativt dålig hälsa och större funktionsnedsättningar än de yngre äldre. Resultaten måste tolkas med detta i åtanke, säger Lars Sonde, projektledare för undersökningen.

Skillnader mellan stadsdelarna
Över 80 procent av de cirka 2500 personerna som tillfrågades tyckte att Stockholm är en trivsam stad att leva, bo och åldras i. Men skillnaderna är stora mellan de olika stadsdelarna där de som bor i innerstaden är mer positiva än de som bor i de yttre områdena.

Olikheterna gäller även för den upplevde tryggheten i och kring sin bostad. Medan de flesta kände sig trygga i sin bostad, kände många sig otrygga i närområdet, speciellt bland de som bor i de yttre stadsdelsområdena.

Drygt 30 procent i åldern 65–79 och nästan 40 procent av de allra äldsta svarar att det har hänt att de avstått från att gå ut på kvällen av oro för att bli överfallna, rånade eller utsatta för våld. Hälften uppgav att de behövde gå i trappor för att ta sig in eller ut ur sin bostad, något som kan skapa problem med stigande ålder och ökad skörhet.

Sex av tio visste inte vart man vänder sig för att söka hjälp och ännu färre visste vilka insatser man kan söka om. Bara fyra av tio instämde i påståendet att de kände sig ”trygga med att kunna få hjälp den dag de behöver det”.

Svårt att få sin röst hörd
En av de viktigaste frågorna var, enligt utredarna, om de äldre upplevde att de fick sina röster hörda och kunde påverka beslutsfattare. Många äldre vill vara delaktiga i utvecklingen av Stockholm, men känner inte att de har möjligheten till det.

Även om det finns lokala pensionärsråd behövs det fler direkta kanaler där även de äldre som inte tillhör någon pensionärsorganisation kan lämna sina synpunkter och bli lyssnade på, framgår det i rapporten. Dessutom borde formerna för återkoppling förbättras, det vill säga vad som händer med åsikterna som framförts och i vilken mån de tas till vara.

– Att fånga in de äldres röster ligger också i tiden när samhället står inför demografiska utmaningar som till exempel den ökade livslängden, hemmet som bas och en ökad digitalisering. Detta kräver nya former för delaktighet som kan öka känslan av trygghet och gemenskap. Då är kombinationen av enkäter, intervjuer och gruppsamtal ett bra arbetssätt för att fånga in äldres synpunkter på vad som är viktigt för att nå målet om en äldrevänlig stad, säger Lennarth Johansson, senior rådgivare i projektet.

I videon här nedan sammanfattar Lars Sonde resultaten.

Lars Sonde, utredare och projektledare för Äldrevänlig stad. 

Rapport 2020:1

Kontaktperson

Lars Sonde, utredare på Äldrecentrum och projektledare för baslinjemätningen
Mejl: lars.sonde@aldrecentrum.se 
Tel: 08-690 68 55

2020-02-14
Dags för ny kull 60-åringar på SNAC-K

Sedan 2001 har Äldrecentrum tillsammans med Aging Research Center, ARC, på Karolinska Institutet bedrivit ett omfattande forskningsprojekt för att undersöka hälsan hos personer som är 60 år eller äldre. De Kungsholmsbor som slumpmässigt valts ut att delta i studien får genomgå en gratis hälso- och minnesundersökning och intervjuer. I år är det dags för en ny kull av 60-åringar att bli inbjudna.

Laura Fratiglioni, professor vid ARC och forskningsledare på SNAC-K.

Forskningsprojektet som kallas för SNAC, The Swedish National study on Aging and Care, genomförs på fyra orter i Sverige, varav Kungsholmen är en. Kungsholmsstudien, som kallas SNAC-K, bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med Aging Research Center, ARC, på Karolinska Institutet.

Syftet med projektet är att samla in data om hälsan hos personer som är 60 år eller äldre och se hur den förändras när man blir äldre.

Nu går SNAC-K in i en ny fas och kommer under februari och mars att börja skicka ut inbjudningar till 60-åringar som bor på Kungsholmen och Essingeöarna. Tidigare har SNAC-K bjudit in 60-åringar som föddes under 40- och 50-talet, men nu är det alltså dags att bjuda in de som är födda under 60-talet.

– Urvalet sker slumpmässigt och en utvald person kan inte ersättas med någon annan. Det är därför viktigt med ett hög deltagande i studien så att resultatet ska bli så representativt som möjligt, säger Gunilla Svanhagen, sjuksköterska och samordnare på SNAC-K.

Kostnadsfri hälso- och minnesundersökning
De som väljer att delta kommer att få genomgå en kostnadsfri hälso- och minnesundersökning som utförs av läkare, sjuksköterskor och psykologer. Dessutom ingår det intervjuer där man får svara på frågor sin hälsa och sina levnadsförhållanden. Deltagarna kommer att kunna följas genom deras åldrande med uppföljningar vart sjätte år.

– Vi kan tyvärr inte ge någon ekonomisk ersättning, men de flesta upplever dock sin medverkan som positiv. Om hälsoundersökningen visar på något som behöver åtgärdas, till exempel högt blodtryck, får de information om detta och råd kring medicinsk uppföljning, säger Laura Fratiglioni, professor vid ARC och forskningsledare på SNAC-K.

Data som samlas används sedan i forskning för att öka förståelsen för åldrandet och kunna identifiera strategier som kan leda till förbättrad hälsa och vård av äldre. Det handlar om bland annat kartläggning av riskfaktorer för sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga, men också att hitta friskfaktorer som leder till ett gott åldrande.

Hittills har 4 550 personer bosatta på Kungsholmen och Essingeöarna i åldrarna 60 och uppåt deltagit i projektet.

 

Kontakt: Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi och forskningsledare på SNAC-K. laura.fratiglioni@ki.se, 070-773 58 18 

 

Kontakt

Laura Fratiglioni, professor vid ARC och forskningsledare på SNAC-K.

laura.fratiglioni@ki.se 070-773 28 18

2020-02-03
Samhället & äldre: Munhälsans betydelse för ett gott åldrande

forsknings- och utbildningschef Pia Skott, Folktandvården, föreläser på ABF

För 100 år sedan koncentrerade man sig på ungas tandhälsa. Många äldre personer var sedan länge tandlösa och hade lösgom. Numera har tandvården fokus även på äldres tandvård och betonar vikten av en god tandhälsa genom hela livet. Munhälsan har nämligen stor betydelse för det allmänna hälsotillståndet.

Detta och mycket annat berättade Pia Skott, forskningschef och övertandläkare vid Folktandvården när hon föreläste och svarade på frågor vid terminens första öppna föreläsning i serien Samhället & äldre på ABF.

Bara en tredjedel av personer 80+ skattar sin munhälsa som god eller mycket god. Det finns flera faktorer som påverkar ens tandhälsa: biologiska förutsättningar, tränade färdigheter, livsval, livshändelser och olika erfarenheter. Men faktum är att jämfört med förr har vi bättre tänder på ålderns höst. Dagens 80-åringar har i genomsnitt 20 kvarvarande tänder.
 
När man blir äldre försämras ofta slemhinnan och salivfunktionen, tändernas emalj är ofta sliten och käkens funktion och sväljfunktionen försämras. Det är även vanligt med blottade tandhalsar, rotkaries, tandköttsinflammation och  tandlossning. Tandlossning skrämmer många men det är en mycket långsam process, som kan ta 10 - 20 år från de första tecknen. Och Pia Skotts budskap var positivt: Med en liten insats kan man bevara en god tandhälsa livet igenom. Den dagliga munvårdsrutinen bör bestå av 2 minuters tandborstning med 2 centimeter fluortandkräm 2 gånger om dagen. Efter tandborstningen ska man inte skölja med vatten. Det är för att fluoreffekten ska sitta kvar på tänderna.
 
Det finns rätt till särskild tandvård vid långvariga sjukdomar och funktionsvariationer. Många äldre personer med begynnande omsorgsbehov, kan behöva daglig hjälp med att sköta sina tänder.
 
Det absolut viktigaste man kan göra är att man bibehåller kontakten med tandvården.
 
För dig som missade föreläsningen på ABF den 31 januari eller om du vill höra den igen, kan du ta del av den filmade föreläsningen här nedan: 

Här kan du ta del av Pias presentation!



2020-01-16
Samhället & äldre: Föreläsning om familjens betydelse - nu finns filmen!

Gerdt Sundström, professor emeritus, Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping höll en välbesökt föreläsning i serien Samhället & äldre å ABF i början av december på temat Den svenska familjen – förtalad, men livskraftigare än någonsin. Missade du föreläsningen, kan du se filmen!

 

Vid föreläsningen gav Gerdt Sundström många exempel från både litteraturen och den svenska historien på hur familjer och familjebildningar sett ut genom århundrandena. Synen på familjen och dess betydelse har skiftat och nu finns en utbredd föreställning om att familjen har minskat i betydelse för många svenskar. Det håller inte Gerdt Sundström med om! Tvärtom vill han visa att när det gäller familjens betydelse i Sverige, är den troligen viktigare än någonsin, inte minst när det gäller familjens roll för omvårdnad och omsorg om våra äldre.

Gerdt Sundströms presentation finns som pdf här!

Missade du föreläsningen den 4 december finns den som film nedan!



2019-12-10
Är ni på gång med nya arbetssätt och metoder?

logotyper

Ska ni införa ett nytt arbetssätt och vill få det att fungera optimalt hos er? Välkommen att delta i två workshops i mars 2020 där ni får möjlighet att på ett strukturerat sätt reflektera över hur det nya arbetssättet ska kunna göra bäst nytta i er verksamhet och för era brukare. Vi välkomnar verksamheter från hela Stockholm och från alla socialtjänstens områden.

Införande och användning av nya arbetssätt, metoder eller insatser kan vara komplicerat eftersom de inte alltid är framtagna för det sammanhang som de ska användas i. Ett arbetssätt kan till exempel vara utvecklat i ett annat land, i en annan typ av organisation eller för en annan målgrupp. Ofta modifieras arbetssätt mer eller mindre oreflekterat vid införandet, vilket kan innebära en risk för att man inte når de goda effekter som var avsedda.

Vi bjuder in till workshops där ni tillsammans med anställda på FoU:er och forskare från Karolinska Institutet på ett strukturerat sätt får reflektera över balansen mellan följsamhet till den ursprungliga metoden eller arbetssättet och anpassningar för att få arbetssättet att fungera optimalt hos just er. Den ursprungliga metoden eller arbetssättet behöver vara beskrivet sedan tidigare, vetenskapligt eller utifrån beprövad erfarenhet.

Hur: I workshopform får deltagarna arbeta med sitt nya arbetssätt eller metod alternativt redan införda arbetssätt som behöver ett ”omtag”. Ni kommer att arbeta utifrån ett strukturerat material och får stöd från FoU:er samt forskare från Karolinska Institutet med att använda materialet. Dessa tillfällen ger en möjlighet att reflektera kring det nya arbetssättet och planera konkret för hur balansen mellan följsamhet och anpassningar bäst görs utifrån den
egna verksamhetens unika förutsättningar.

Tid: Workshop 1: 3 mars kl.13-16. Workshop 2: 25 mars kl.13-16
Vilka: Tre till sex personer från varje verksamhet deltar. Det är viktigt att samma personer deltar vid båda tillfällena. Det är bra om en chef med mandat att fatta beslut relaterat till implementeringsarbetet deltar tillsammans med personer som kommer att använda det nya arbetssättet i praktiken. Verksamhetsutvecklare eller liknande som kommer att vara involverade i implementeringen är också välkomna.


Mer information och intresseanmälan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum: Helena Strehlenert, helena.strehlenert@aldrecentrum.se, tel. 08-4689625
FOU nu: Charlotte Klinga, charlotte.klinga@sll.se, tel. 072-4539679
FoU Nordväst: Anna Gärdegård anna.gardegard@sollentuna.se, tel. 08-57921224
Karolinska Institutet: Henna Hasson, henna.hasson@ki.se, tel. 072-5259751

Inbjudan i pdf

Workshops arrangeras som en del i forskningsprojektet Hur gör evidens nytta för brukare? Balans mellan följsamhet och anpassningar av evidensbaserade arbetssätt.
Ni kommer ha möjlighet att bidra till forskning genom att svara på enkäter och delta i intervjuer. Deltagande i forskningsdelen är frivilligt.



2019-12-03
Stort intresse för Trygg hemgång när länets äldreFoU:er bjöd in

Drygt 100 personer från bl.a. kommunledningar, Trygg hemgångsteam, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SKL och  geriatrik, slöt häromdagen upp för att lyssna in och diskutera ämnet ”Trygg hemgång”, vilket syftar till att stärka hemgången för sköra äldre som skrivs ut från sjukhus. Det var Stockholmsområdets fyra äldreinriktade FoU-enheter (FoU Nordost, FOU nu, Nestor FoU-center och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum), som bjudit till konferens på Ulfsunda slott för att presentera sina studier kring Trygg hemgång, som har genomförts under året.

FoU:erna passade också på att diskutera Trygg hemgång med konferensdeltagarna. Fem teman togs upp. Några av dem handlade om fördelar och nackdelar med hur kommunerna väljer att organisera Trygg hemgång, vilken typ av resultat av Trygg hemgång som kan vara önskvärt och användbart, och vilken typ av stöd som kan eller bör ingå i Trygg hemgång. Eva Lindqvist, FoU-chef på Nestor FoU-center, var en av arrangörerna.

Blev ni som arrangörer klokare av diskussionerna, något exempel?
- Även om jag inte ännu har fått någon helhetsbild av vad som diskuterades under alla teman, fick jag en del insikter i den grupp jag satt, som handlade om målgrupper för Trygg hemgång. Vi diskuterade bland annat vilka grupper som behövde förstärkta insatser från hemtjänst, som inte kom från sjukhuset, och som teamen ofta mötte. Där nämndes bland annat personer med missbruk och de som inte ville ta emot hemtjänst.

Vad blir nästa steg utifrån den här konferensen och de rapporter som FoU-enheterna har skrivit?
- Först och främst vill vi ju rapportera om det som kom ut av denna konferens. Nästa steg skulle kunna bli att jobba vidare med frågor runt trygg hemgång tillsammans med praktiken och våra kollegor på de andra FoU:erna, gärna med fokus på de äldres upplevelse.
 
Rapporterna om Trygg hemgång:
- Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum: ”Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande - om insatser från äldreomsorgen efter sjukhusvistelse” Se filmad presentation av rapporten.
 

 
 

- FOU nu: ”Tillsammans för trygg hemgång”  Se filmad presentation av rapporten.
 



2019-12-03
Ny rapport: Hur mår stockholmarna efter 65? Beskrivning av hälsa och levnadsvanor 2002-2018

rapport 2019_3 Hur mår stockholmarna efter 65 beskrivning av hälsa och levnadsvanor 2002-2018

På uppdrag av Region Stockholm, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), har Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och ARC (Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet) skrivit en ny rapport för att kartlägga äldre stockholmares hälsa och levnadsvanor, fördelningen av dessa faktorer i olika befolkningsgrupper samt hur dessa faktorer utvecklats över tid (2002–2018). Rapporten visar att människors hälsa och levnadsvanor skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män, samt mellan kommuner och stadsdelar.
– Denna ojämlikhet i hälsa och levnadsvanor återfinns även i den äldre befolkningen, berättar Carin Lennartsson, forskare och projektledare för den nya rapporten.

Vart fjärde år genomförs en enkätundersökning i Stockholms län för att kartlägga stockholmares hälsa och levnadsvanor – en grund för planering av vård, omsorg och förebyggande insatser. Denna rapport fokuserar på personer 65 år och äldre i Stockholms län. Folkhälsoenkäten 2002, 2006 och 2018 hade dock ett ålderstak på 84 år. Beskrivningen av hälsoläget och levnadsvanor för de allra äldsta (85 år och äldre) begränsas därför till åren 2010 och 2014. Utöver att beskriva hälsoläget utgör rapporten även ett viktigt underlag för det kontinuerliga arbetet med att bevaka den äldre befolkningens hälsa och levnadsvanor i webbverktyget Folkhälsokollen som CES gör tillsammans med Äldrecentrum och ARC.
 
Ojämlikhet tidigare i livet påverkar hälsan även som äldre
I Stockholms län år 2018 var det nästan 4 av 10 personer i åldern 65 till och med 84 år som inte ansåg sig ha en bra eller mycket bra självskattad hälsa. Andelen med dålig hälsa har minskat något sedan 2002.

– Eftersom det 2018 finns ett ålderstak i enkäten, saknas information om hur de allra äldstas (85 år och äldre) självskattade hälsa har förändrats mellan år 2002 och 2018, berättar Carin Lennartsson.
Resultat från folkhälsoenkäten 2014 visar däremot att 68 procent ansåg sin hälsa vara sämre än bra i åldersgruppen över 85 år. Med stigande ålder ökar också risken att ha flera samtidiga hälsoproblem, sjukdomar och funktionsnedsättningar, så kallad multisjuklighet eller komplexa hälsoproblem.

Studien visar att hälsan (oavsett vilka mått på hälsa som används) försämras generellt med ökad ålder och särskilt kraftigt efter 85 års ålder.

– Vi kan också konstatera att ojämlikheten består: I Stockholms län är ojämlikheten i dödlighet och hälsa tydlig och bestående över tid. Fler individer med hög socioekonomisk position överlever till hög ålder, säger Carin Lennartsson som slår fast att man utifrån rapportens resultat och genom den forskning som har bedrivits och bedrivs, kan se att ojämlikhet i hälsa består upp i hög ålder. Förutom skillnader i livslängd återfinns stora skillnader i så gott som alla sjukdomar och hälsoproblem mellan olika socioekonomiska grupper.
Faktorer som utbildning, det arbete man haft och den inkomst man har är av stor betydelse för hälsa, funktionsförmåga och levnadsvanor. Konsekvenserna av att drabbas av ohälsa är dessutom svårare i de lägre socioekonomiska grupperna. Levnadsvanorna och de sociala förhållanden som framkommit i folkhälsoenkäterna följer samma mönster och utveckling.

Stockholms län är också segregerat, både utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och beroende på vilket födelseland personen har. Utrikesfödda personer och personer med låg socioekonomisk position bor vanligtvis i områden med sämre resurser. Det innebär att länet har mycket tydliga geografiska skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Geografiska skillnader återfinns även i tillgången och nivån på omsorg och hälso- och sjukvård.
 
Hur kan rapportens resultat användas?
– Förhoppningen är att rapporten kan fungera som ett underlag i planeringen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete riktat mot äldre personer samt i planering av hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen vilket därmed bland annat kan bidra till bättre jämlikhet på hälsoområdet, säger Carin Lennartsson.

En annan förhoppning är att rapporten ska vara av intresse för den hälso- och samhällsengagerade allmänheten.

– Ett första steg för ett strategiskt folkhälsoarbete som syftar till att utjämna hälsoklyftorna i alla åldersgrupper och att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle för alla, är att kartlägga hälsans och levnadsvanors enskilda och samtida förekomst och utveckling, säger Carin Lennartsson. För att denna ambition även ska inkludera de allra äldsta i samhället behöver kunskap byggas på tillförlitliga och aktuella data om de förhållanden som nu råder för samtliga åldersgrupper. Ett naturligt steg är därför att redan i nästa folkhälsoenkät inkludera den allra äldsta åldersgruppen och anpassa studien därefter.
 

2019-11-07
Ny rapport: För en bättre demensvård - en utvärdering av Silviahemscertifieringen

Stiftelsen Silviahemmet utbildar personal inom vård och omsorg av demenssjuka. Äldrecentrum har studerat fyra verksamheter före och efter Silviahemscertifiering för att se hur de har påverkats av certifieringen och funnit att utbildningen är uppskattad, att regelbundet reflektionsarbete är gynnsamt och att målmedveten organisation och engagerat ledarskap är viktigt i förändringsarbetet.

I Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom poängteras och definieras rekommendationer om utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbete, stödinsatser, läkemedelsbehandling och utbildning. Sedan 2008 finns möjligheten för verksamheter inom vård och omsorg för personer med en demenssjukdom att genom Stiftelsen Silviahemmet utbilda sin personal i helhetsvård som till stor del tar avstamp i de nationella riktlinjerna. Efter genomgången utbildning och uppstart av reflektionsarbete på enheten erhålls en Silviahemscertifiering.

Certifieringen garanterar att personalen har en gemensam kunskapsgrund, att nya arbetssätt kan etableras och att rutiner för reflektion införts. Silviahemscertifieringen kan därmed ses som ett sätt att utveckla sin verksamhet i enlighet med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom.

För att undersöka på vilket sätt utbildning av personal och certifiering av verksamheter enligt Silviahemmets vårdfilosofi har påverkat det dagliga arbetet har Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum studerat fyra olika verksamheter före och efter Silviahemscertifiering.
I rapporten framkommer bland annat att utbildningen är uppskattad och att det krävs målmedveten organisation och engagerat ledarskap för att förändra arbetssätt på en arbetsplats. Regelbundet arbete med reflektion har också visat sig vara värdefullt för det praktiska arbetet.

 

Här finns rapporten För en bättre demensvård - en utvärdering av Silviahemscertifieringen

2019-11-06
Äldrecentrum söker en utredare med forskarkompetens och en controller

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum söker nu två nya medarbetare: en controller på halvtid och en utredare med forskarkompetens på heltid! Läs mer nedan och varmt välkommen med din ansökan!

Fakta om Äldrecentrum:
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum som bidrar med forskning och kunskapsperspektiv på äldres situation i samhället. Äldrecentrums stiftare är Region Stockholm och Stockholms stad. Äldrecentrums uppdrag är att verka för att förbättra äldres livsvillkor genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldre personers situation i samhället, uppdraget består även i att initiera och genomföra forskning och utveckling inom områden som rör äldres livsvillkor. Genom forskning, utvecklingsarbete och stöd till implementering ska Äldrecentrum bidra till kunskapsutveckling och till att välfärdens tjänster vilar på vetenskaplig grund

Vill du bli vår nya controller? 

Vad innebär arbetet?
Du kommer att arbeta med budgetarbete, uppföljning, prognos, redovisning, bokslut och ekonomisk analys. Du samordnar budgetprocessen för styrelsen tillsammans med direktören och följer upp budget, avtal och verksamheter med analyser. Du gör ekonomiska sammanställningar och analyser till planerings- och uppföljningsdokument på egen hand och tillsammans med direktören. Du är huvudskribent för dessa delar i styrelsens verksamhetsplaner, tertialrapporter och årsredovisning m.m.

Vem söker vi?
Vi söker dig som har en högskoleutbildning inom ekonomi och har arbetat med budgetuppföljning, analys, bokslut och redovisning. Du behöver ha några års erfarenhet, gärna från offentliga sektorn antingen inom kommunal verksamhet eller inom hälso- och sjukvård, gärna med inriktning mot frågor som rör äldre.
 
Du har lätt för att uttrycka dig i tal och skrift på utmärkt svenska och med en god stilistisk förmåga. Du har en god analysförmåga och gillar att arbeta med både siffror och ord.
Som person är du analytisk, noggrann och ansvarstagande. Du drivs av att bidra till utveckling och förbättring i verksamheten. Du är kommunikativ och pedagogisk, och i din roll som ekonom är du ett viktigt stöd och bollplank till direktören och styrelsen.
 
Du erbjuds
Är du rätt person för oss erbjuds du en controllerroll inom en liten men spännande FoU-verksamhet. Då urvalet sker löpande är du varmt välkommen med din ansökan redan idag.
 
Controller
Anställningsform: Visstidsanställning, 24 månader
Anställningens omfattning: Deltid, 50%
Antal tjänster: En
Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse
Ort: Stockholm
Diarienummer: 117/2019
Sista ansökningsdag: 2019-11-30, märk din ansökan med "Controller diarienummer 117/2019"
Kontakt: Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09  (bortrest fram till 191118) asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se


Annonsen i PDF

**************

Vill du bli vår nya utredare med forskarkompetens?
Äldrecentrum är nu inne i ett spännande utvecklingsarbete som bland annat syftar till att utveckla den vetenskapliga basen för vår verksamhet och söker därför ytterligare en disputerad forskare med kunskap om frågor som berör äldre och som kan komplettera teamets befintliga vetenskapliga kompetens.

Vi ser gärna att de sökande kan stärka Äldrecentrum vetenskapligt inom något av följande områden: kvalitativ och/eller kvantitativ forskningsmetodik (gärna med erfarenhet inom registerstudier), välfärdsteknik/digitalisering, folkhälsa, förebyggande insatser, samverkan. Vi kommer att lägga stor vikt i rekryteringsprocessen på att lyssna in hur sökandes erfarenhet och kompetens kan bidra till utvecklingen av Äldrecentrums verksamhet.
 
Arbetsuppgifter:
Grunduppdraget för utredare med forskarkompetens vid Äldrecentrum är att tillsammans med teamet och beställare initiera, planera och genomföra forskning och utredningsuppdrag och i detta särskilt ansvara för vetenskapliga metodfrågor. Uppdraget innebär också att verka strategiskt för kunskapsutveckling inom äldreområdet i samverkan med andra, både praktik, akademi och andra FoU-enheter. Utredare vid Äldrecentrum har också i uppdrag att kommunicera våra resultat, ge stöd till implementering och därmed verka för att kunskap kommer till användning i praktiken. 
Vi söker dig som har doktorsexamen inom relevant område (exempelvis socialt arbete, medicin, sociologi, pedagogik) och som trivs med varierande arbetsuppgifter, är flexibel och gillar att arbeta i team. Du har lätt för att uttrycka dig i tal och skrift på utmärkt svenska och med en god stilistisk förmåga.
 
Äldrecentrum är en liten organisation där alla förväntas hjälpas åt i stort och smått för att skapa en dynamisk och trivsam arbetsplats. Det är viktigt att du är flexibel och kan hantera såväl strategiska som operativa arbetsuppgifter. Att ha arbetat inom välfärdssektorn med inriktning mot äldre är meriterande.
 
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enligt överenskommelse.
För mer information kontakta Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09, asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se (bortrest till 191118).
Skicka din ansökan med ett personligt brev, tillsammans med CV, senast 2019-11-30 till jobbansökan@aldrecentrum.se. Märk din ansökan "Utredare, diarienummer 118/2019"
Läs mer om Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum på www.aldrecentrum.se

Utredare med forskarkompetens
Anställningsform: Tillsvidareanställning
Anställningens omfattning: Heltid, 100%
Antal tjänster: En
Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse
Löneform: Månadslön
Ort: Stockholm
Diarienummer: 118/2019
Sista ansökningsdag:  2019-11-30. (märk ansökan "Utredare, diarienummer 118/2019")
Kontakt: Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09 (bortrest fram till 191118)
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se


Annonsen i pdf

 



2019-10-24
Doftsinnet viktigare än vi tror

Dofter har en viktig funktion, både för att öka vår aptit och för att hindra oss från att äta mat som blivit dålig. Det som vi uppfattar som smak, består till största delen av doftämnen. Det märker vi om vi håller för näsan när vi äter eller om vi är förkylda. Då smakar inte maten särskilt mycket.   Om detta och mycket mer berättade Ingrid Ekström, postdoktor och forskare på Aging Research Center (ARC) på Karolinska Institutet, vid onsdagens välbesökta föreläsning, den andra i serien Samhället & äldre på ABF i Stockholm med tema vårt livsviktiga doftsinne. 

Lukter är luftburna kemiska molekyler som färdas från sin källa genom luften till din näsa, där luktslemhinnans nerver innehåller specialiserade receptorer (ca 360) som reagerar på specifikaluktmolekyler. Varje luktmolekyl har sin egen receptor som kan reagera på många olika lukter. Receptorerna skickar sedan signaler in till hjärnan som bearbetar informationen från molekylerna, berättade Ingrid Ekström. 

 

Vår syn på dofter är till stor del kulturellt och socialt inlärd, vilket också förklarar varför vissa med förtjusning äter mat som andra anser luktar mycket illa, fick vi veta. När det gäller ålder och doftsinne är det visserligen så att doftsinnet försämras med stigande ålder, vilket bland annat kan påverka aptiten negativt, men doftsinnet går att träna upp. Foto: Jonas Nilsson

Här kan du ta del av Ingrid Ekströms presentation i pdf-form. 

Se den filmade föreläsningen nedan!