Svaret på den frågan fick de cirka 70 åhörare som hade tagit sig till ABF huset onsdagen den 9 februari. Hon som hade svaret var Birgitta Ingridsdotter, leg. psykolog som berättade att det aldrig är för sent för kärlek.
- Närhet och förälskelse upphör aldrig och har ingen ålder. Den himlastormande förälskelsen är lika stark när man är 19 år som 90 år, sa Birgitta som berättade om en kvinna som hittat kärleken i en yngre man på sitt boende vid 92 års ålder.
Den fysiska beröringen är viktigt genom hela livet och kan ibland ersätta den sexuella kärleken.
- Vi behöver alla få men även ge kärlek och omtanke. Ibland kan det vara till ett barn, barnbarn eller vänner och vi har både rätt och möjlighet att älska livet ut sa Birgitta. Och som anhörig eller vårdare har man även en skyldighet att underlätta för den som vill älska.
Samhällets felaktiga inställning om den äldres sexualitet är ett stort problem och den finns inte bara i samhället utan även inom sjukvården.
- När man är ung får man leva med vem man vill men när man flyttar till ett boende bestämmer andra vem man ska bo med. Privatlivet försvinner och personalen tycker att det är mer pinsamt och privat att fråga om samlivet än om inkontinens.
- Den sexuella lusten finns ofta kvar långt upp i åldrarna och även om åldern eller en sjukdom kan förändra driften genom att öka eller minska den så är det viktigt att våga prata och att arbeta mot de fördomar som finns.

Publiken som hade kommit för att lyssna på Birgitta bestod såväl pensionärer som vård och omsorgspersonal och frågorna som Birgitta fick svara på hade samma bredd.
Publicerad 2011-02-10