Nyheter

2019-12-03
Stort intresse för Trygg hemgång när länets äldreFoU:er bjöd in

Drygt 100 personer från bl.a. kommunledningar, Trygg hemgångsteam, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, SKL och  geriatrik, slöt häromdagen upp för att lyssna in och diskutera ämnet ”Trygg hemgång”, vilket syftar till att stärka hemgången för sköra äldre som skrivs ut från sjukhus. Det var Stockholmsområdets fyra äldreinriktade FoU-enheter (FoU Nordost, FOU nu, Nestor FoU-center och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum), som bjudit till konferens på Ulfsunda slott för att presentera sina studier kring Trygg hemgång, som har genomförts under året.

FoU:erna passade också på att diskutera Trygg hemgång med konferensdeltagarna. Fem teman togs upp. Några av dem handlade om fördelar och nackdelar med hur kommunerna väljer att organisera Trygg hemgång, vilken typ av resultat av Trygg hemgång som kan vara önskvärt och användbart, och vilken typ av stöd som kan eller bör ingå i Trygg hemgång. Eva Lindqvist, FoU-chef på Nestor FoU-center, var en av arrangörerna.

Blev ni som arrangörer klokare av diskussionerna, något exempel?
- Även om jag inte ännu har fått någon helhetsbild av vad som diskuterades under alla teman, fick jag en del insikter i den grupp jag satt, som handlade om målgrupper för Trygg hemgång. Vi diskuterade bland annat vilka grupper som behövde förstärkta insatser från hemtjänst, som inte kom från sjukhuset, och som teamen ofta mötte. Där nämndes bland annat personer med missbruk och de som inte ville ta emot hemtjänst.

Vad blir nästa steg utifrån den här konferensen och de rapporter som FoU-enheterna har skrivit?
- Först och främst vill vi ju rapportera om det som kom ut av denna konferens. Nästa steg skulle kunna bli att jobba vidare med frågor runt trygg hemgång tillsammans med praktiken och våra kollegor på de andra FoU:erna, gärna med fokus på de äldres upplevelse.
 
Rapporterna om Trygg hemgång:
- Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum: ”Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande - om insatser från äldreomsorgen efter sjukhusvistelse” Se filmad presentation av rapporten.
 

 
 

- FOU nu: ”Tillsammans för trygg hemgång”  Se filmad presentation av rapporten.
 



2019-12-03
Ny rapport: Hur mår stockholmarna efter 65? Beskrivning av hälsa och levnadsvanor 2002-2018

rapport 2019_3 Hur mår stockholmarna efter 65 beskrivning av hälsa och levnadsvanor 2002-2018

På uppdrag av Region Stockholm, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), har Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och ARC (Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet) skrivit en ny rapport för att kartlägga äldre stockholmares hälsa och levnadsvanor, fördelningen av dessa faktorer i olika befolkningsgrupper samt hur dessa faktorer utvecklats över tid (2002–2018). Rapporten visar att människors hälsa och levnadsvanor skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper, mellan kvinnor och män, samt mellan kommuner och stadsdelar.
– Denna ojämlikhet i hälsa och levnadsvanor återfinns även i den äldre befolkningen, berättar Carin Lennartsson, forskare och projektledare för den nya rapporten.

Vart fjärde år genomförs en enkätundersökning i Stockholms län för att kartlägga stockholmares hälsa och levnadsvanor – en grund för planering av vård, omsorg och förebyggande insatser. Denna rapport fokuserar på personer 65 år och äldre i Stockholms län. Folkhälsoenkäten 2002, 2006 och 2018 hade dock ett ålderstak på 84 år. Beskrivningen av hälsoläget och levnadsvanor för de allra äldsta (85 år och äldre) begränsas därför till åren 2010 och 2014. Utöver att beskriva hälsoläget utgör rapporten även ett viktigt underlag för det kontinuerliga arbetet med att bevaka den äldre befolkningens hälsa och levnadsvanor i webbverktyget Folkhälsokollen som CES gör tillsammans med Äldrecentrum och ARC.
 
Ojämlikhet tidigare i livet påverkar hälsan även som äldre
I Stockholms län år 2018 var det nästan 4 av 10 personer i åldern 65 till och med 84 år som inte ansåg sig ha en bra eller mycket bra självskattad hälsa. Andelen med dålig hälsa har minskat något sedan 2002.
– Eftersom det 2018 finns ett ålderstak i enkäten, saknas information om hur de allra äldstas (85 år och äldre) självskattade hälsa har förändrats mellan år 2002 och 2018, berättar Carin Lennartsson.
Resultat från folkhälsoenkäten 2014 visar däremot att 68 procent ansåg sin hälsa vara sämre än bra i åldersgruppen över 85 år. Med stigande ålder ökar också risken att ha flera samtidiga hälsoproblem, sjukdomar och funktionsnedsättningar, så kallad multisjuklighet eller komplexa hälsoproblem.
Studien visar att hälsan (oavsett vilka mått på hälsa som används) försämras generellt med ökad ålder och särskilt kraftigt efter 85 års ålder.
– Vi kan också konstatera att ojämlikheten består: I Stockholms län är ojämlikheten i dödlighet och hälsa tydlig och bestående över tid. Fler individer med hög socioekonomisk position överlever till hög ålder, säger Carin Lennartsson som slår fast att man utifrån rapportens resultat och genom den forskning som har bedrivits och bedrivs, kan se att ojämlikhet i hälsa består upp i hög ålder. Förutom skillnader i livslängd återfinns stora skillnader i så gott som alla sjukdomar och hälsoproblem mellan olika socioekonomiska grupper.
Faktorer som utbildning, det arbete man haft och den inkomst man har är av stor betydelse för hälsa, funktionsförmåga och levnadsvanor. Konsekvenserna av att drabbas av ohälsa är dessutom svårare i de lägre socioekonomiska grupperna. Levnadsvanorna och de sociala förhållanden som framkommit i folkhälsoenkäterna följer samma mönster och utveckling.
Stockholms län är också segregerat, både utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och beroende på vilket födelseland personen har. Utrikesfödda personer och personer med låg socioekonomisk position bor vanligtvis i områden med sämre resurser. Det innebär att länet har mycket tydliga geografiska skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Geografiska skillnader återfinns även i tillgången och nivån på omsorg och hälso- och sjukvård.
 
Hur kan rapportens resultat användas?
– Förhoppningen är att rapporten kan fungera som ett underlag i planeringen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete riktat mot äldre personer samt i planering av hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen vilket därmed bland annat kan bidra till bättre jämlikhet på hälsoområdet, säger Carin Lennartsson.
En annan förhoppning är att rapporten ska vara av intresse för den hälso- och samhällsengagerade allmänheten.
– Ett första steg för ett strategiskt folkhälsoarbete som syftar till att utjämna hälsoklyftorna i alla åldersgrupper och att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle för alla, är att kartlägga hälsans och levnadsvanors enskilda och samtida förekomst och utveckling, säger Carin Lennartsson. För att denna ambition även ska inkludera de allra äldsta i samhället behöver kunskap byggas på tillförlitliga och aktuella data om de förhållanden som nu råder för samtliga åldersgrupper. Ett naturligt steg är därför att redan i nästa folkhälsoenkät inkludera den allra äldsta åldersgruppen och anpassa studien därefter.
 

2019-11-07
Ny rapport: För en bättre demensvård - en utvärdering av Silviahemscertifieringen

Stiftelsen Silviahemmet utbildar personal inom vård och omsorg av demenssjuka. Äldrecentrum har studerat fyra verksamheter före och efter Silviahemscertifiering för att se hur de har påverkats av certifieringen och funnit att utbildningen är uppskattad, att regelbundet reflektionsarbete är gynnsamt och att målmedveten organisation och engagerat ledarskap är viktigt i förändringsarbetet.

I Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom poängteras och definieras rekommendationer om utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbete, stödinsatser, läkemedelsbehandling och utbildning. Sedan 2008 finns möjligheten för verksamheter inom vård och omsorg för personer med en demenssjukdom att genom Stiftelsen Silviahemmet utbilda sin personal i helhetsvård som till stor del tar avstamp i de nationella riktlinjerna. Efter genomgången utbildning och uppstart av reflektionsarbete på enheten erhålls en Silviahemscertifiering.

Certifieringen garanterar att personalen har en gemensam kunskapsgrund, att nya arbetssätt kan etableras och att rutiner för reflektion införts. Silviahemscertifieringen kan därmed ses som ett sätt att utveckla sin verksamhet i enlighet med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom.

För att undersöka på vilket sätt utbildning av personal och certifiering av verksamheter enligt Silviahemmets vårdfilosofi har påverkat det dagliga arbetet har Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum studerat fyra olika verksamheter före och efter Silviahemscertifiering.
I rapporten framkommer bland annat att utbildningen är uppskattad och att det krävs målmedveten organisation och engagerat ledarskap för att förändra arbetssätt på en arbetsplats. Regelbundet arbete med reflektion har också visat sig vara värdefullt för det praktiska arbetet.

 

Här finns rapporten För en bättre demensvård - en utvärdering av Silviahemscertifieringen

2019-11-06
Äldrecentrum söker en utredare med forskarkompetens och en controller

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum söker nu två nya medarbetare: en controller på halvtid och en utredare med forskarkompetens på heltid! Läs mer nedan och varmt välkommen med din ansökan!

Fakta om Äldrecentrum:
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum som bidrar med forskning och kunskapsperspektiv på äldres situation i samhället. Äldrecentrums stiftare är Region Stockholm och Stockholms stad. Äldrecentrums uppdrag är att verka för att förbättra äldres livsvillkor genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldre personers situation i samhället, uppdraget består även i att initiera och genomföra forskning och utveckling inom områden som rör äldres livsvillkor. Genom forskning, utvecklingsarbete och stöd till implementering ska Äldrecentrum bidra till kunskapsutveckling och till att välfärdens tjänster vilar på vetenskaplig grund

Vill du bli vår nya controller? 

Vad innebär arbetet?
Du kommer att arbeta med budgetarbete, uppföljning, prognos, redovisning, bokslut och ekonomisk analys. Du samordnar budgetprocessen för styrelsen tillsammans med direktören och följer upp budget, avtal och verksamheter med analyser. Du gör ekonomiska sammanställningar och analyser till planerings- och uppföljningsdokument på egen hand och tillsammans med direktören. Du är huvudskribent för dessa delar i styrelsens verksamhetsplaner, tertialrapporter och årsredovisning m.m.

Vem söker vi?
Vi söker dig som har en högskoleutbildning inom ekonomi och har arbetat med budgetuppföljning, analys, bokslut och redovisning. Du behöver ha några års erfarenhet, gärna från offentliga sektorn antingen inom kommunal verksamhet eller inom hälso- och sjukvård, gärna med inriktning mot frågor som rör äldre.
 
Du har lätt för att uttrycka dig i tal och skrift på utmärkt svenska och med en god stilistisk förmåga. Du har en god analysförmåga och gillar att arbeta med både siffror och ord.
Som person är du analytisk, noggrann och ansvarstagande. Du drivs av att bidra till utveckling och förbättring i verksamheten. Du är kommunikativ och pedagogisk, och i din roll som ekonom är du ett viktigt stöd och bollplank till direktören och styrelsen.
 
Du erbjuds
Är du rätt person för oss erbjuds du en controllerroll inom en liten men spännande FoU-verksamhet. Då urvalet sker löpande är du varmt välkommen med din ansökan redan idag.
 
Controller
Anställningsform: Visstidsanställning, 24 månader
Anställningens omfattning: Deltid, 50%
Antal tjänster: En
Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse
Ort: Stockholm
Diarienummer: 117/2019
Sista ansökningsdag: 2019-11-30, märk din ansökan med "Controller diarienummer 117/2019"
Kontakt: Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09  (bortrest fram till 191118) asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se


Annonsen i PDF

**************

Vill du bli vår nya utredare med forskarkompetens?
Äldrecentrum är nu inne i ett spännande utvecklingsarbete som bland annat syftar till att utveckla den vetenskapliga basen för vår verksamhet och söker därför ytterligare en disputerad forskare med kunskap om frågor som berör äldre och som kan komplettera teamets befintliga vetenskapliga kompetens.

Vi ser gärna att de sökande kan stärka Äldrecentrum vetenskapligt inom något av följande områden: kvalitativ och/eller kvantitativ forskningsmetodik (gärna med erfarenhet inom registerstudier), välfärdsteknik/digitalisering, folkhälsa, förebyggande insatser, samverkan. Vi kommer att lägga stor vikt i rekryteringsprocessen på att lyssna in hur sökandes erfarenhet och kompetens kan bidra till utvecklingen av Äldrecentrums verksamhet.
 
Arbetsuppgifter:
Grunduppdraget för utredare med forskarkompetens vid Äldrecentrum är att tillsammans med teamet och beställare initiera, planera och genomföra forskning och utredningsuppdrag och i detta särskilt ansvara för vetenskapliga metodfrågor. Uppdraget innebär också att verka strategiskt för kunskapsutveckling inom äldreområdet i samverkan med andra, både praktik, akademi och andra FoU-enheter. Utredare vid Äldrecentrum har också i uppdrag att kommunicera våra resultat, ge stöd till implementering och därmed verka för att kunskap kommer till användning i praktiken. 
Vi söker dig som har doktorsexamen inom relevant område (exempelvis socialt arbete, medicin, sociologi, pedagogik) och som trivs med varierande arbetsuppgifter, är flexibel och gillar att arbeta i team. Du har lätt för att uttrycka dig i tal och skrift på utmärkt svenska och med en god stilistisk förmåga.
 
Äldrecentrum är en liten organisation där alla förväntas hjälpas åt i stort och smått för att skapa en dynamisk och trivsam arbetsplats. Det är viktigt att du är flexibel och kan hantera såväl strategiska som operativa arbetsuppgifter. Att ha arbetat inom välfärdssektorn med inriktning mot äldre är meriterande.
 
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enligt överenskommelse.
För mer information kontakta Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09, asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se (bortrest till 191118).
Skicka din ansökan med ett personligt brev, tillsammans med CV, senast 2019-11-30 till jobbansökan@aldrecentrum.se. Märk din ansökan "Utredare, diarienummer 118/2019"
Läs mer om Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum på www.aldrecentrum.se

Utredare med forskarkompetens
Anställningsform: Tillsvidareanställning
Anställningens omfattning: Heltid, 100%
Antal tjänster: En
Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse
Löneform: Månadslön
Ort: Stockholm
Diarienummer: 118/2019
Sista ansökningsdag:  2019-11-30. (märk ansökan "Utredare, diarienummer 118/2019")
Kontakt: Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09 (bortrest fram till 191118)
asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se


Annonsen i pdf

 



2019-10-24
Doftsinnet viktigare än vi tror

Dofter har en viktig funktion, både för att öka vår aptit och för att hindra oss från att äta mat som blivit dålig. Det som vi uppfattar som smak, består till största delen av doftämnen. Det märker vi om vi håller för näsan när vi äter eller om vi är förkylda. Då smakar inte maten särskilt mycket.   Om detta och mycket mer berättade Ingrid Ekström, postdoktor och forskare på Aging Research Center (ARC) på Karolinska Institutet, vid onsdagens välbesökta föreläsning, den andra i serien Samhället & äldre på ABF i Stockholm med tema vårt livsviktiga doftsinne. 

Lukter är luftburna kemiska molekyler som färdas från sin källa genom luften till din näsa, där luktslemhinnans nerver innehåller specialiserade receptorer (ca 360) som reagerar på specifikaluktmolekyler. Varje luktmolekyl har sin egen receptor som kan reagera på många olika lukter. Receptorerna skickar sedan signaler in till hjärnan som bearbetar informationen från molekylerna, berättade Ingrid Ekström. 

 

Vår syn på dofter är till stor del kulturellt och socialt inlärd, vilket också förklarar varför vissa med förtjusning äter mat som andra anser luktar mycket illa, fick vi veta. När det gäller ålder och doftsinne är det visserligen så att doftsinnet försämras med stigande ålder, vilket bland annat kan påverka aptiten negativt, men doftsinnet går att träna upp. Foto: Jonas Nilsson

Här kan du ta del av Ingrid Ekströms presentation i pdf-form. 

Se den filmade föreläsningen nedan!

 



2019-10-14
Äldrecentrum i FoU-samarbete om fallprevention

Idag publiceras den nya rapporten "Samarbete mellan primärvårdsrehabilitering och hemtjänst för att förebygga fall hos hemmaboende äldre personer – ett pilotprojekt för att utveckla och testa en arbetsmodell". Syftet med projektet var att utveckla och undersöka genomförbarheten av en arbetsmodell baserad på samarbete mellan primärvårdens hemrehabilitering och kommunens hemtjänst för att genom träning förebygga fall bland äldre personer med omsorgsbehov i ordinärt boende.

 

Studien genomfördes vid FoU Nordost under 2017–2018 med stöd från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm, och slutfördes 2019 i samarbete med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Bakgrunden till studien är att det i dag framförallt är de allra mest sköra äldre med stort vårdbehov som får plats på särskilda boenden. Det leder till att gruppen äldre personer som bor i eget  boende med stöd av hemtjänst och vårdinsatser från primärvården ökar. Denna grupp är oerhört viktig att nå med ett förebyggande arbete då bevarande av deras fysiska funktion kan förskjuta behovet av mer omfattande insatser framåt i tiden. 

Att förebygga fall kan göra en stor skillnad eftersom det första fallet har en avsevärd påverkan på den äldres funktionsnivå och framtida hjälpbehov. Om den äldre dessutom drabbas av en fraktur är det ännu svårare att återgå till den tidigare fysiska funktions-nivån. Utöver det mänskliga lidandet innebär också fallen en stor samhällskostnad. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rapporterar att kostnaden för fallolyckor uppgår till mellan 12 och 22 miljarder per år beroende på om man räknar med endast direkta eller även inkluderar indirekta kostnader.

I Sverige år 2010 uppskattades 22,4 % av kvinnor och 6,9 % av män över 50 år vara drabbade av osteoporos - en sjukdom som utgör en ytterligare ökad risk för fraktur vid ett fall. Under sin livstid beräknas 50 % av kvinnor och 25 % av män få en osteoporosrelaterad fraktur. Osteoporos är en så kallad tyst sjukdom, vilket betyder att många inte vet om att de är drabbade. Varje år inträffar ca 70 000 osteoporosrelaterade frakturer i Sverige, och denna siffra kommer i och med den åldrande befolkningen att öka framöver.

Det finns ett antal riskfaktorer för osteoporos, varav några är möjliga att förebygga, såsom fysisk inaktivitet, tobaksrökning, alkoholintag och inadekvat nutrition. När det gäller fysisk aktivitet rekommenderas framför allt muskelstärkande och skelettbelastande aktiviteter. För individer med manifest osteoporos rekommenderas utöver detta även balansträning för att minska risken för fall och därmed minska risken för frakturer. Balansträning minskar också risken för andra fallrelaterade besvär och förbättrar gånghastighet och funktion hos personer med osteoporos, på kort såväl som på lång sikt.

För att träning ska vara fallförebyggande bör den innehålla styrketräning och balansträning. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) är tillgången till fallförebyggande träning i Sverige låg. Uppdraget för rehabilitering av hemmaboende äldre ligger på primärvårdens fysioterapeuter. För de patienter som inte kan ta sig till mottagningen för att träna regelbundet erbjuds rehabilitering i hemmet. När rehabiliteringsperioden är avslutad får patienten sedan fortsättningsvis sköta sin träning på egen hand i hemmet.

Fysisk träning är en färskvara och kontinuitet behövs för att upprätthålla funktionsnivån. Det vore därför intressant att undersöka möjligheterna att hemtjänstpersonalen skulle stödja äldre personer som bor i ordinärt boende, och som har begränsade möjligheter att själva förflytta sig utanför hemmet, att upprätthålla den träning som förskrivits inom hemrehabiliteringen. Detta förutsätter ett kontinuerligt samarbete mellan fysioterapeuter och hemtjänstpersonal, vilket inte är generellt etablerat i Stockholmsregionen idag. 

Rapporten: Samarbete mellan primärvårdsrehabilitering och hemtjänst för att förebygga fall hos hemmaboende äldre personer – ett pilotprojekt för att utveckla och testa en arbetsmodell



2019-10-03
FORTE-medel till Stockholms läns FoU:er med äldreinriktning

Äldrecentrum har tillsammans med Stockholms läns övriga FoU-enheter som jobbar med äldrefrågor (FOU nu, FoU Nordost och Nestor FoU-center) tilldelats medel från FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) för att planera en studie om ”Effektiv och hållbar koordinering av vård och omsorg för äldre personer med komplexa behov”.

Färre sängplatser inom sjukhus och kommunal institutionsvård har lett till att allt fler personer allt tidigare skrivs ut till vård i hemmet, även äldre personer med komplexa vård- och omsorgsbehov. I samband med utskrivningen behöver såväl social omsorg, primärvård och sjukhus samordna sina insatser både genom samverkan på organisationsnivå och genom samarbete mellan individer i organisationerna.

Bristande samordning både inom och mellan olika enheter har konsekvenser både för individen i form av lidande och för samhället i form av ökad resursanvändning. Trots lagstadgade förändringar för att öka samordningen och evidens om vikten av samverkan mellan sektorer, saknas kunskap om hur social omsorg, primärvård och sjukhus på ett effektivt sätt kan utföra samordningen, hur den kan upprätthållas över tid och hur dess effekter ska utvärderas.

Det övergripande syftet i den framtida forskningen är därför att tillsammans med berörda aktörer identifiera, implementera och  utvärdera vilka faktorer som bidrar till skapandet av en hållbar och effektiv samordning av vård och omsorg för äldre hemmaboende personer med komplexa vård och omsorgsbehov. De framtida resultaten förväntas kunna bidra till ökad kunskap om vilka faktorer som är väsentliga i åstadkommandet och vidmakthållandet av samordning över tid.

 



2019-09-18
Träning och rätt näring särskilt viktigt för äldre

I höstens första föreläsning i den öppna föreläsningsserien Samhället och äldre berättade Åsa von Berens, dietist och utredare vid Äldrecentrum om vikten av träning och kost för att bevara hälsa och välbefinnande högt upp i åren. Men positivt nog: Det är aldrig för sent att börja träna! Missade du föreläsningen finns den på film! Se längre ner på sidan.

Åsa von Berens budskap till alla i den närmast fullsatta salen på ABF var hoppfullt. Det är visserligen sant att åldrandet medför förändringar i kroppsammansättningen och att muskelmassan minskar, medan fettmassan och bukfettet ökar, men förloppet går att bromsa och alla kan må bättre av träning. 


Åsa von Berens, leg. dietist och utredare vid Äldrecentrum
 

Vissa råd och rekommendationer är samma för alla åldrar, vad gäller maten och hur mycket som är bra att väga.

– Vissa förändringar i vår kropp som har med åldrandet att göra förändrar våra behov, enligt  Åsa von Berens. Men vi åldras också olika, i olika takt, beroende på gener, livssituation bland annat , men även på grund av olika livsstilar.

Att man förlorar muskelmassa då man åldras (sarkopeni) orsakas av genetiska faktorer och livsstil, till exempel fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag (protein). Det är alltså extra viktigt att som äldre få i sig tillräckligt med protein. Forskning visar också att  träning (främst styrketräning) är effektivt  för att behålla muskelmassa och funktion och att även om det delvis är individuellt hur träning påverkar oss påverkas alla i någon grad positivt.

– Det är aldrig för sent att börja träna!

Rekommendationen lyder: Styrketräning minst två gånger per vecka. För äldre är även balansträning viktigt. Om man ägnar sig åt konditionsträning med måttlig intensitet bör man nå upp till 150 minuter per vecka, eller med ansträngande intensitet 75 minuter per vecka. Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger.

Högre BMI rekommenderas för äldre
I vårt samhälle talar man mycket om att vara smal och hålla vikten, men äldre rekommenderas att Body Mass Index (BMI) kan ligga högre än för yngre personer, 22 – 28 jämfört med 18,5 – 24,9, berättade Åsa von Berens. 

Stor publiktillströmning. Många kom för att lyssna på Åsa von Berens föreläsning om mat, träning och hälsa i ABF-huset.
 
 
Se den filmade föreläsningen  nedan!
 



2019-06-20
Gemensamma regionala lärdomar om Trygg hemgång

Trygg hemgång sker på olika sätt, med olika inriktningar och med varierande resultat. Genom nära samarbete mellan de fyra äldre-FoU:erna i länet tar vi tillsammans ett regionperspektiv och kombinerar våra erfarenheter och lärdomar.

Initiativ för trygg eller förstärkt hemgång pågår på olika sätt inom huvuddelen av regionens kommuner, ofta i samverkan med närliggande hälso- och sjukvård. Dessa initiativ har stöttats, följts och utvärderats på olika sätt och utifrån olika perspektiv av regionens äldre-FoU:er. Nu sätter vi oss ner tillsammans utifrån ett regionperspektiv, där vi drar fördel av våra olika perspektiv för att bredda ett gemensamt lärande.

En sammantagen information tas fram under juni-juli och kommer att spridas via hemsidor samt ligga till grund för fortsatt dialog om hur initiativen kan utvecklas. Detta är ytterligare ett exempel på ökad regional samverkan mellan regionens FoU:er som leder till synergieffekter och ökat lärande i regionen.

Läs mer om Äldrecentrums studie i rapporten Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande - om insatser från äldreomsorgen efter sjukhusvistelse! 

 



2019-06-17
Äldrecentrum söker läkare

Är du utbildad läkare, gärna i början av din karriär eller kanske nybliven pensionär? Vill du jobba deltid, 50 %, och ha goda möjligheter att styra dina arbetstider? Är det viktigt för dig att  jobba utan stress och ha gott om tid för dina läkarundersökningar? Då har vi jobbet för dig!  Välkommen med din ansökan!

SNAC-K (Swedish National study on Aging and Care – Kungsholmen) är en populationsbaserad studie som bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med ARC – Karolinska Institutet.

Deltagarna i studien är personer 60 år och äldre på Kungsholmen. Projektet startade 2001. Det ger en unik inblick i den äldre befolkningens hälsoutveckling och ligger till grund för ett stort antal doktorsavhandlingar.

Våra forskningsläkare, psykologer och sjuksköterskor samlar in all forskningsdata. Som läkare på Äldrecentrum behöver du kunna tala och förstå svenska eftersom du ansvarar för en utförlig intervju. Du gör också en kroppsundersökning. I arbetsuppgifterna ingår även att bedöma aktuella provsvar och vid behov ge råd om uppföljning, men utan medicinskt behandlingsansvar.
 
Vi kan erbjuda dig en stressfri miljö med trevliga kolleger och god möjlighet att styra din arbetstid.
 
Arbeta hos oss och bidra till ökad kunskap om äldres hälsa!
 
Arbetstid: Timanställning 50 %.
Arbetsplats: Äldrecentrum, Sveavägen 155, Stockholm.
Tillträde: Snarast möjligt
Frågor: Kontakta samordnare Gunilla Svanhagen, via mejl: gunilla.svanhagen@aldrecentrum.se eller per telefon: 08-690 58 46.
Skicka din ansökan, märkt "Läkare SNAC-K, dnr 077/2019 " senast 30 augusti 2019:  gunilla.svanhagen@aldrecentrum.se eller per post: Äldrecentrum, Att: Gunilla Svanhagen, Sveavägen 155, 113 46 Stockholm.
Läs gärna mer om projektet: https://www.snac-k.se/
 

 



2019-06-13
Träffa Äldrecentrum på Järvaveckan!

Missa inte att besöka Äldrecentrum på Järvaveckan! Vi delar Äldreforskningens tält (B12) med Svenskt Demenscentrum och Aging Research Center under Järvaveckans första två dagar, 12-13 juni. Idag, torsdag 13 juni, kl 16-17 håller vi  också gemensamt seminarium i seminarietält 7 med tema: Demens och psykisk ohälsa hos äldre – tjugotalets största utmaningar . Välkommen!

Det var många som under Järvaveckans första dag kom till Äldreforskningens tält för att testa sitt luktsinne och sin handstyrka, prata med äldreforskare och fylla i Äldrecentrums enkät om Stockholm som Äldrevänlig stad.  Välkommen att besöka oss i tält B12 idag, den 13 juni! Äldrecentrum finns på plats mellan kl 14 och 21.  Även i dag är alla välkomna att testa sitt luktsinne och handstyrka. Vi delar också ut exemplar av de senaste numren av forskningstidskriften Äldre i Centrum så länge lagret räcker.  Varmt välkommen att delta i vår enkät om Stockholm som Äldrevänlig stad! 

 


Torsdagens program:

Äldreforskningens tält torsdag 13 juni 

14.30–15.15. Fråga demensexperterna: Ann-Christin Kärrman & Gunilla Nordberg (SDC)
15.15–16.00. Fråga Migrationsskolan: Josephine Sörensson
15.15-16.30. Fråga äldreforskaren: Eva Norman  (Äldrecentrum)
16.30–17.30. Fråga äldreforskarna: Johan Rehnberg (ARC) & Jenny Österman (Äldrecentrum)
17.30–18.30. Fråga äldreforskaren: Linnéa Sjöberg (ARC)

Du kan också testa luktsinnet och handstyrkan och delta i en enkät om Stockholm som en stad att åldras i.

Program för Äldreforskningens tält 12-13 juni

Seminarium 13 juni kl 16–17 (seminarietält 7)

Demens och psykisk ohälsa hos äldre – tjugotalets största utmaningar

Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer (Carin Lennartsson)
Depression hos äldre (Linnéa Sjöberg)
Jämlik och säker demensvård – ur ett migrationsperspektiv (Josephine Sörensson)
Ett demensvänligt samhälle – Hur kommer vi dit? (Gunilla Nordberg)
Stöd till äldre med psykisk ohälsa (Lars Sonde)

Deltagare:
Carin Lennartsson, lektor, Aging Research Center, KI/SU
Linnea Sjöberg, vetenskaplig kommunikatör för NEAR, Aging Research Center, KI/SU
Josephine Sörensson, projektledare Migrationsskolan, Kunskapscentrum demenscentrum vid Skånes universitetssjukvård
Gunilla Nordberg, biträdande chef, Svenskt Demenscentrum
Lars Sonde, utredare, Stiftelsen Äldrecentrum

Moderator: Susanne Rolfner Suvanto

 

2019-05-24
Sydkoreanskt besök på Äldrecentrum

Representanter från Socialdepartementet i provinsen Gyeongsangbuk-do i Sydkorea besökte Äldrecentrum på fredagen, där de togs emot av Åsa Hedberg Rundgren och Lennarth Johansson.

 

Syftet med studiebesöket var bland annat att lära sig mer om Sveriges äldrepolitik och att även få veta mer om sysselsättningsgraden för äldre svenskar och pensionsåldern i Sverige.  I Sydkorea är pensionsåldern för närvarande runt 60 år och det finns önskemål om en höjning både bland arbetstagare och myndigheter och man vill hitta olika sätt att behålla äldre arbetskraft i arbete. 

Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Äldrecentrum, tillsammans med Lennarth Johansson, senior rådgivare, tillsammans med den sydkoreanska delegationen. Tecknet på bilden betyder "av hela mitt hjärta".

 

 

 

 

 

2019-05-06
En äldrevänlig stad? Enkät om åldrande i Stockholm

Är Stockholm en bra stad att åldras i? Finns det något som behöver bli bättre?

Du som är 65+ får möjligheten att svara på vår enkät om Stockholms och din stadsdels äldrevänlighet och ge synpunkter på vad som behöver förbättras.

Nedan hittar du en länk som tar dig till en digital version av enkäten. Vi var med på Seniordagen. Du är också varmt välkommen att träffa oss den 12-13 juni under Järvaveckan.

Klicka här för att komma till enkäten.

2019-04-10
Det goda åldrandet - en utopi? Fullsatt föreläsning med Sandra Torres

Sandra Torres, professor i sociologi och forskare vid Uppsala universitet, drog fulla hus vid vårterminens sista öppna föreläsning i serien Samhället & äldre, som Äldrecentrum ger i samarbete med ABF och pensionärsorganisationerna SPF, PRO och SKPF.  Temat för föreläsningen var "det goda åldrandet", ett  ofta använt begrepp inom internationell äldreforskning. Sandra Torres är dock kritisk och menar att begreppet syftar på gruppen relativt friska yngre äldre och exkluderar en stor grupp äldre äldre - de som kanske inte kan beskrivas med uttrycket "aktiva äldre".

Intresset för frågorna om det goda åldrandet var enormt och många hade kommit för att höra Sandra Torres vid måndagens föreläsning. Trycket på Palmesalen med 80 platser, var så hårt att ett antal åhörare fick nöja sig med ståplats, medan några tvingades vända i dörren.

I sin föreläsning talade Sandra Torres bland annat om hur äldreforskningens fokus har skiftat på senare år, bort från det som kallas "den fjärde åldern". Det märks inte minst i statistiken för AAI, ett index som visar andelen äldre som kan sägas vara "aktiva" internationellt sett,  där Sverige visar sig ligga högst i världen, med närmare 45 procent aktiva äldre. Trots att Sverige ligger högst i Active Aging indexet kan vi  inte slå oss för bröstet, menar Sandra Torres, då statistiken omfattar personer 55-74 år och inte gruppen 75 år och äldre. 

Vad är då problematiskt med begreppen Active aging  eller det goda åldrandet?

Det problamatiska är att gruppen äldre äldre helt enkelt har glömts bort i forskningen. Sandra Torres anser också att det finns ett tvång i att vilja förbli aktiv på ålderns höst. Med stöd i paradigmet kan vi också anklagas för ålderism när vi påpekar att den fjärde åldern för med sig helt andra utmaningar än dem som den tredje åldern kopplas samman med.

- Jag brukar säga att "Active aging"- paradigmet har blivit vad "den lilla svarta" är i modebranschen, säger Sandra Torres. Alla måste ha en!



2019-03-14
Hemmet ännu viktigare efter pensionen! Välbesökt föreläsning på ABF

I vårens andra föreläsning i Äldrecentrums serie Samhället & äldre,  i samarbete med ABF och pensionärsorgansiationerna, berättade Maya Kylén på onsdagen om sin forskning om hemmets betydelse för nyblivna pensionärer, så kallade yngre äldre, i åldern 67-70 år. Nedan finns presentationen från föreläsningen i PDF-format.


Maya Kylén är leg arbetsterapeut, biträdande forskare vid Center for Ageing and Supportive Environments (CASE), vid Lunds universitet och postdoktor vid Högskolan Dalarna. I sin avhandling från 2018 visade hon bland annat att psykisk ohälsa och upplevelsen av hemmet har ett samband för nyblivna pensionärer. Avhandlingen visar också att hemmet är en betydelsefull plats för att skapa sammanhang och mening i samband med pensioneringen och att en väl utformad hemmiljö även kan bidra till att förebygga sjukdom och främja hälsa hos de allra äldsta.

Vid den välbesökta föreläsningen visade Maya Kylén resultat från sin intervjustudie, baserad på  371 personer i Skåne i åldern 67 - 70 år.   
- Vi åldras alla, sa Maya Kylén i sin presentation och menade  att vi måste sluta att se äldre som en egen grupp.

En av slutsatserna var att hemmet hade stor betydelse för de intervjuade och att denna betydelse snarast ökade efter pensioneringen. Enligt siffrorna från studien, som troligen stämmer även för resten av Sverige, bodde de allra flesta pensionärer även långt upp i åren  i bostäder som inte var specialanpassade ur ett tillgänglighetsperspektiv. Vad betyder detta för upplevelsen av hemmet?

 
 

 



2019-03-12
Ny rapport: Tryggt mottagande för äldre som skrivs ut från sjukhus

Rapport 2019_1 Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande

Stockholms stad har i tre stadsdelar på försök gett insatsen Tryggt mottagande till personer 65 år och äldre i samband med utskrivningsplanering efter sjukhusvistelse. Insatsen innebär förstärkt hemtjänst av särskild personal under ett par veckor efter hemkomsten. Stiftelsen Äldrecentrum har jämfört Tryggt mottagande med övriga insatser: hemtjänst, korttidsboende och vård- och omsorgsboende. Resultaten av studien visar på särskild nöjdhet med Tryggt mottagande bland såväl äldre och deras anhöriga som bland personal. Funktionsförmågan hos de äldre förbättrades dock inte inom en tremånadersperiod.

 

 

I studien har Äldrecentrum på uppdrag av Äldreförvaltningen i Stockholms stad studerat omsorgsinsatser som äldre personer på Kungsholmen fått i samband med utskrivningsplanering från sjukhus, januari 2017-maj 2018. Ett syfte med studien var att följa dessa under en tremånadersperiod och beskriva hur deras funktionsförmåga och behov av vård och omsorg upplevdes, bedömdes, förändrades och tillgodosågs. Ett annat syfte var att belysa hur biståndshandläggare använde Tryggt mottagande-teamets underlag vid fortsatt behovsbedömning. I undersökningen användes data från den longitudinella SNAC-K-studien, i kombination med intervjuer.  

Svårt fånga effekter av Tryggt mottagande
Av de äldre som skrevs ut med utökade insatser om minst 40 timmar hemtjänst per månad, erbjöds cirka 11 procent Tryggt mottagande, det vill säga extra stödinsatser av särskild hemtjänstpersonal under ett par veckor efter hemkomsten. Närmare fem procent beviljades korttidsboende och drygt sju procent fick vård- och omsorgsboende.

Det är svårt att fånga effekterna av Tryggt mottagande. Resultaten visar att Tryggt mottagande inte resulterade i bättre funktionsförmåga, fördröjd flytt till vård- och omsorgsboende eller ökad överlevnad, 90 dagar efter sjukhusvistelsen jämfört med dem som fick minst 40 timmar hemtjänst. Trots att det inte fanns några skillnader på gruppnivå förändrades enskilda individers funktionsförmåga över tid, såväl till det bättre som till det sämre. Det fanns heller inte några skillnader mellan grupperna i hur mycket hemtjänst de hade efter tre månader (cirka 63 timmar per månad).

Vad tyckte de intervjuade?
De intervjuade äldre personerna var oftast mycket tacksamma över den vård och omsorg som de hade fått i samband med sjukhusvistelsen och efter hemkomsten. Många var dock helt beroende av hjälp från både hemtjänsten och hemsjukvården, något som inte alltid fungerade problemfritt.

Insatserna från Tryggt mottagande var särskilt omtyckta. De intervjuade uppskattade att Tryggt mottagande erbjöd stöd av en liten grupp kompetenta undersköterskor och att dessa inte arbetade under samma tidspress som den ordinarie hem­tjänsten. Personalen var noga med att ha en dialog med de personer som de hjälpte och dessa kunde ha inflytande över vad som gjordes.  Anhöriga uppskattade avlastningen från Tryggt mottagande och särskilt ansvaret att samordna vård- och omsorgsinsatserna den första tiden efter sjukhusvistelsen. Biståndshandläggarna värdesatte Tryggt mottagande som ett stöd för fortsatt biståndsbedömning.

Framtiden för Tryggt mottagande?
Förutom att skapa trygghet för äldre vid hemkomst från sjukhus fanns, från stadens sida, förhoppningar om att Tryggt mottagande även skulle kunna förbättra funktionsförmågan och livskvaliteten samt fördröja flytt till äldreboende. Det finns dock i nuläget ingen forskning som visar effekter av en kort förstärkt insats i hemmet till äldre efter sjukhusvistelse. De som fick Tryggt mottagande var i allmänhet sköra, ofta multisjuka, personer med begränsade möjligheter att återhämta sig.

En slutsats i rapporten är att om det ska vara möjligt för Tryggt mottagande att bidra till en förbättrad funktionsförmåga är det viktigt att överväga både hur lång insatsen behöver vara och i vilken utsträckning rehabiliteringsinsatserna behöver förstärkas.

-       Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på effekterna av Tryggt mottagande i sin nuvarande utformning. En extra stödinsats, ett antal timmar per dag under åtta till tio dagar till personer som vårdats på sjukhus, kan endast ha en marginell betydelse för hur funktionsförmågan utvecklas, för möjligheterna att bo kvar och det fortsatta behovet av vård och omsorg. För den här gruppen äldre kan ett tillräckligt mål för äldreomsorgens insatser vara att ge ett bra omhändertagande och bidra till att funktionsförmågan bibehålls och inte försämras, påpekar Ingrid Hjalmarson, utredare på Äldrecentrum och projektledare för studien.

Frågan om hur Tryggt mottagande kan utvecklas och vilken funktion som verksamheten kan fylla måste också ses mot bakgrunden av den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som implementerades i Region Stockholm i slutet av 2018. Förändringarna antas medföra att äldre personer kommer att skrivas ut ännu snabbare från sjukhus och då ha ett ökat behov av vård- och omsorgsinsatser. Därför behövs kvalificerade hemtjänstresurser som snabbt kan sättas in i hemmet. Här kan Tryggt mottagande fylla en viktig funktion, både genom att ge kvalificerad omsorg och bidra till bedömningen av de fortsatta behoven av hjälp och stöd. Insatsen kan också riktas till dem som har en återhämtningspotential som det är viktigt att ta till vara. De båda alternativen utesluter inte varandra.

-       För att kunna tillgodose de behov av kvalificerade insatser som personer med stora behov både av vård och omsorg som skrivs ut från sjukhus har, är det av avgörande betydelse att äldreomsorgen och primärvården utvecklar sitt samarbete, menar Ingrid Hjalmarson.

 

Rapporten
Länk till rapporten Att komma hem från sjukhus och få ett tryggt mottagande – om insatser från äldreomsorgen efter sjukhusvistelse (2019:1)

Kontakt för mer information
Ingrid Hjalmarson, utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, e-post: ingrid.hjalmarson@aldrecentrum.se/info@aldrecentrum.se

Bettina Meinow, utredare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, e-post bettina.meinow@aldrecentrum.se

 



2019-02-22
Finska politiker från Uleåborg på studiebesök hos Äldrecentrum

En delegation från Uleåborg bestående av politiker inom välfärdsområdet besökte på fredagen Äldrecentrum under sitt tre dagar långa studiebesök i Sverige. Syftet med studiebesöket var att lära sig mer om den svenska modellen för valfrihet, digitalisering och digitala tjänster inom hälso- och socialtjänsten samt samarbete mellan staden och regionen.
 

Gruppen togs emot av Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren, som presenterade Äldrecentrums uppdrag och inriktning och forskningsledare Lennarth Johansson som berättade om svensk äldrevård i stort och även gav en internationell utblick. 
 



2019-02-19
Drottningen besökte Äldrecentrum

Stiftelsen Silviahemmet, där H.M. Drottningen är ordförande, höll på måndagen sitt styrelsemöte hos Äldrecentrum. 

 

Under besöket presenterade Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren Äldrecentrums verksamhet för Stiftelsen Silviahemmets styrelse. Ledamöter ur Äldrecentrums och Svenskt Demenscentrums styrelser var också inbjudna till presentationen och den efterföljande lunchen i våra fina lokaler på Sveavägen 155.

Wilhelmina Hoffman, H.M. Drottningen, Åsa Hedberg Rundgren. 


Foton: Yanan Li

 



2019-02-05
Äldrecentrum söker två utredare med forskarkompetens

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett kunskapscentrum som bidrar med forskning och kunskapsperspektiv på äldres situation i samhället. Äldrecentrums stiftare är Region Stockholm och Stockholms stad.  Äldrecentrum ska verka för att förbättra äldres livsvillkor genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för äldre personers situation i samhället. Uppdraget består även i att initiera och genomföra forskning och utveckling inom områden som rör äldres livsvillkor. Genom forskning, utvecklingsarbete och stöd till implementering ska Äldrecentrum bidra till kunskapsutveckling och till att välfärdens tjänster vilar på vetenskaplig grund.  

Äldrecentrum är nu inne i ett spännande utvecklingsarbete som bland annat syftar till att utveckla den vetenskapliga basen för vår verksamhet och söker därför två disputerade forskare med kunskap om frågor som berör äldre och som kan komplettera teamets befintliga vetenskapliga kompetens. Vi ser gärna att de sökande kan stärka Äldrecentrum vetenskapligt inom något av följande områden: kvalitativ och/eller kvantitativ (gärna erfarenhet från registerstudier) forskningsmetodik, implementering, hälsoekonomi, samverkan, folkhälsa, förebyggande insatser, välfärdsteknik/digitalisering. Vi kommer att lägga stor vikt i rekryteringsprocessen på hur sökandes erfarenhet och kompetens kan bidra till utvecklingen av Äldrecentrums verksamhet.

Arbetsuppgifter:
Grunduppdraget för utredare med forskarkompetens vid Äldrecentrum är att tillsammans med teamet och beställare initiera, planera och genomföra forskning och utredningar och särskilt ansvara för vetenskapliga metodfrågor. Uppdraget innebär också att verka strategiskt för kunskapsutveckling inom äldreområdet i samverkan med andra, både praktik, akademi och andra FoU-enheter. Utredare vid Äldrecentrum har också i uppdrag att kommunicera våra resultat och verka för att kunskap kommer till användning i praktiken.  

Vi söker dig som har doktorsexamen inom relevant område (exempelvis socialt arbete, medicin, sociologi) och som trivs med varierande arbetsuppgifter, är flexibel och gillar att arbeta i team. Du ska behärska det svenska språket och ha lätt för att uttrycka dig i både tal och skrift. Äldrecentrum är en liten organisation där alla förväntas hjälpas åt i stort och smått för att skapa en dynamisk och trivsam arbetsplats. Det är viktigt att du är flexibel och kan hantera såväl strategiska som operativa arbetsuppgifter. Att ha arbetat inom välfärdssektorn med inriktning mot äldre är meriterande.

Båda tjänsterna är tillsvidareanställningar på heltid. Tillträde enligt överenskommelse, under våren 2019. 
Observera att ansökningstiden för tjänsterna som utredare har gått ut. Urvalsarbetet har påbörjats. 

För mer information kontakta Äldrecentrums direktör Åsa Hedberg Rundgren: 08-690 58 09, asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se 
Skicka din ansökan märkt med dnr 2019/029 med ett personligt brev, tillsammans med CV och eventuella arbetsprover, senast 2019-02-28 till jobbansokan@aldrecentrum.se

Läs mer om Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum på www.aldrecentrum.se

 

 



2019-01-22
Franskt besök på Äldrecentrum

Svensk äldreomsorg var i fokus när Åsa Hedberg Rundgren och Jenny Österman från Äldrecentrum på tisdagseftermiddagen tog emot ett studiebesök arrangerat av franska ambassaden. 

I Frankrike läggs numera, liksom i Sverige, ett fokus på att äldre personer ska bo kvar hemma så länge det är möjligt. Besöket på Äldrecentrum genomfördes som ett led i ett uppdrag från den franske premiärministern Edouard Philippe att ta fram olika åtgärder för att öka livskvaliteten hos äldre, stötta äldres självständighet och att även se över finansieringen av äldreomsorg. Uppdraget kallas "Grand âge et autonomie" (Äldre personer och självständighet). Åsa Hedberg Rundgren och Jenny Österman fick under besöket möjlighet att berätta både om Äldrecentrums verksamhet och uppdrag och om äldreomsorgen i Sverige i stort. 

 

 

På fotot: Jenny Österman, utredare på Äldrecentrum, Eric Trottmann, socialråd, Frankrikes Ambassad, Åsa Hedberg Rundgren, direktör Äldrecentrum, Laurence Assous, rådgivare vid franska revisionskontoret och Jérémy Fournel, inspektör för sociala frågor.